You Are Not Good For Him (färdig skriven)

Kapitel 11

"Sophias pov "
Ali kom aldrig in igen så jag bestämde mig för att leta efter henne. Jag började gå mot rummet när jag plötsligt hörde ett skrik och ett slag. Jag började springa så snabbt jag bara kunde. När jag kom fram så stod en man i mask där med en medvetslös Ali. Han såg mig och drog upp Ali i hans famn. Jag började springa mot honom men han sprang fortare än mig.
"Släpp henne!" Upprepade jag högt varje steg
Han vände inte på huvudet utan han bara sprang. När jag förstod att jag aldrig skulle komma ikapp så började jag kuta mot killarnas hus. Festen var fortfarande i full gång. Jag stängde av musiken och alla tittade på mig.
"Cameron! Vart är du? Kom hit nu!!!" Skrek jag panikslaget
Cameron gick oskyldigt fram.
"Vad har hänt?" Frågade han oroligt
Jag viskade allt som jag såg och hans ögon eldades upp av ilska.
"Grabbar och Kevin!!!!! Kom nu!" Sa han panikslaget
Jag schasade bort alla från festen och när alla var borta så sprang vi upp till deras bord. Cameron slog handen hårt i bordet.
"Han har tagit Ali! Kian har tagit henne!" Röt Cameron
Kevin såg chockad ut.
Grabbarna var arga och lyssnade.
"På med era uppdragskläder och packa! Vi ska åka på en omgång. Kian is going down!" Sa han bestämt
Jag gick till 'mitt' rum som jag nu mera bor i. Jag satte snabbt på mig kläderna och satte upp mitt hår. Kängorna var svåra att knyta men jag lyckades tillslut.
När jag packat klart så tog jag resväskan och gick mot vardagsrummet. Alla var färdiga och vi började gå mot bilen. Det var samma bil ifrån vårat förra uppdrag. Det påminde mig mycket om förra uppdraget faktiskt. Eller ja nu var inte Ali här och det gjorde mig bara mera orolig. Jag fick sitta i Matts knä och Nash satt i Jack G knä. Jag kramade Matts hand hårt. Jag var rädd. Riktigt rädd!

"Ali's POV "
Jag vaknade av ett slag i ansiktet. Jag tittade trött upp och mötte Kians ansikte.
"Nu har törnrosa vaknat! Sovit gott?" Sa han äcklat
Han spottade mig i ansiktet och det brände i ett sår. Han böjde sig över mig. Han flinade stort.
"Även med blåmärken i ansiktet så är du fortfarande vacker." Viskade han äckligt
Jag försökte skrika men hade ingen ork kvar i kroppen. Jag svalde hårt istället och han såg sur ut.
"Ta väck henne ifrån bojorna! Men vakta rummet!" Skrek han åt två killar
Det var först då jag märkte att rummet var mörkt. Kian lämnade det mörka rummet och jag sprang mot den låsta dörren. Jag bankade så mycket jag kunde och försökte skrika. Men skriken kvävdes av hur trött och törstig jag var. Jag slutade kämpa tillslut och så började jag känna mig fram i rummet. Det var en låda där. Den var full med ombyten och tamponger. Skulle jag seriöst bo här? Jag hörde dörren öppnas och stängde snabbt lådan. Det var en två andra killar som kom in. De låste dörren efter sig och ställde sig framför mig. Jag såg fastän att det var mörkt att de var tvillingar.
Den ena hade ett glas vatten och den andra hade en brödbit. De räckte fram det till mig. Jag tog det snabbt och åt lite. Jag drack upp allt men sparade brödet. Den ena tvillingen satte fingret för munnen.
"Göm brödet! Låt han inte se det! Då straffar han dig. Var försiktig och försök rymma men då måste du vara 100 % säker på att du kan komma ut. Annars dödar han säkert dig. Säg inte att vi var här." Viskade dom
Jag hann inte säga något innan de var borta. Jag tog en liten bit av min brödbit. Sedan bröt jag den och la en av bitarna i lådan och en i min lilla ficka.

Dagarna gick och tvillingarna kom in varje kväll och gav mig mat. Kian slog mig hårdare och hårdare. En dag förändrades allt. Kian lyfte mig bort från rummet och satte mig i en soffa. Killarna som var där tittade äcklat på mig. Som om jag var smuts. Jag hade fått 1 dusch på 3 veckor. Jag kände mig smutsig och längtade efter en dusch till. Istället gav han mig en skylt där det stod något. Jag kunde knappt se för ljuset. Mina ögon var vana vid mörker nu och det gjorde mig praktiskt sätt blind. Jag avbildade en kamera som han tryckte på.
"Detta lär locka hit dom direkt!" Skrattade Kian
Jag tittade äcklat ner på mina händer. Han förde ner mig till rummet igen.
Han slog mig hårt i magen innan han gick. Det gjorde fruktansvärt ont och jag började kräka upp blod.
Jag var säker på att jag skulle dö här och nu.