När du hör mig yla

Kapitel 7

Jake pov
Hennes hjärta bultar hårt. Jag kanske kramar henne för hårt eller skrämmer henne. Jag ger henne en lätt kyss på kinden och jag känner att hon slappnar av lite. Jag kommer på mig själv att stirra på henne och släpper greppet lite för snabbt för att det skulle vara genomtänkt. En lätt rodnad drar sig uppåt och jag känner hur jag blir varm. (Smidigt jake!) - jag har saknat dig också, väldigt mycket faktiskt. Säger hon med en röst som är så honungslen att ett bi hade svimmat om han fått i sig för mycket.
Jag måste berätta det. Nu. Men inga ord kommer.
Hon går mot dörröppningen och hämtar sin väska och börjar packa upp sina kläder. Jag kliar mig i nacken i brist på något att göra och säga.
- behöver du hjälp med något? Får jag ur mig.
Hon tittar upp på mig.
- eeh, nej tack.
- okej, men jag går ner och ser om din mamma behöver hjälp!
- okej!
Jag vänder mig om och ska precis gå ut genom dörröppningen när jag möter Eleanors pappa som bär på en stor resväska.
- oj, se upp där grabben!
- behöver ni hjälp?
- ne det går så bra så, men din pappa frågar efter dig!
- åh, okej jag går till honom!

Eleanor pov
Pappa tittar på mig med ett flin. Jag vet vad han tänker.
- trevlig pojke den där Jake, eller hur?!
- hm, mycket säger jag med en suck, och pappa flinar extra mycket nu. Va e det, varför flinar du?
- ingenting, säger han. Men jag vet varför.
Du förresten eftersom det bara finns en dubbelsäng här så får du sova i Jakes rum!
Luften går ur mig, allvarligt?
- men...
- inget tjafs nu, det är väl inte så farligt säger han med en allvarlig ton, men det förändras sen till ett flin. Igen.
Bara ni inte håller med nåt dumt bara!!
( jag var både glad och nervös, ska jag sova i jakes rum i två månader!?!)

Jakes pov

Jag trippar ner för trappan och ut på gårdsplanen där pappa står och hugger ved. ( han har på sig sina gamla vanliga kläder: jeans och en röd, tjock tröja) Högen med ved tornar upp sig snabbt, och jag går mot honom.
- ville du nåt? Frågar jag pappa.
Pappa tittar på mig med trött blick. Jag vet vad han tänker säga.
- du vet att det är fullmåne om 2 veckor.
Ordet fullmåne får mig alltid att rysa.
Jag och pappa kan förvandla oss när vi vill, men när det blir fullmåne, så är det månen som bestämmer när och hur.
Jag suckar och nickar.
- du måste berätta för henne innan dess. Om du vill att detta ska bli bra för henne så är det bra om du förbereder henne!
Pappa fortsätter att hugga ved och jag hjälper honom att bära in dom till brasan.
- förresten, Eleanor måste sova i ditt rum. Det blir för trångt med alla 3 i gästrummet!
( herregud, en tjej i mitt rum, och inte vilken tjej som helst. Eleanor. Tanken på att Eleanor ska komma in på mitt rum och se min obäddade säng och kläder på golvet fick bara inte ske. Och absolut inte mina gamla leksaker som jag har radat upp på min bokhylla).
Jag halvspringer in med veden och upp på mitt rum för att städa. Jag rycker och sliter i alla pinsamma saker och stoppar det på ställen som förhoppningsvis inte någon kommer att se.
När jag kommer ner ser jag Eleanor som sitter i våran soffa och läser en bok. Hon ger mig ett leende. Och jag ler tillbaka.

Eleanor pov
Nu står han och tittar på mig igen. Ingen kille tittar på mig där hemma. Det får mig att känna mig så speciell!! Ett pirr for igenom mig från ryggmärgen och magen och får min blick att fästas vid honom och aldrig släppa.
- vad läser du?
- det är en bok av Katarina von Breedow. ( åh gud tänk så tycker han att jag e en nörd, det skulle inte förvåna mig eftersom alla andra i skolan tyckte de. Och titeln på boken gör detta ögonblicket inte så mycket bättre.
- hur kär får man bli, säger han och tittar på den rosa boken.
- eeh, ganska dum titel.
- det vet jag inte om jag tycker. Säger han med ett leende, och jag ser att han rodnar lite.
Herregud jag vill bara äta upp hans ansikte!! ( men vad fan Eleanor, skärp dig)
Jag släpper boken och tittar på honom. Och han tittar på mig.
Vi lutar oss närmre och närmre. Sen ser jag något som rör sig i ögonvrån, och jag vänder mig om.
Det är mamma som kommer in från altanen.
Hon tittar på oss och frågar
- va gör ni två ungdomar då. Utan att titta på oss.
Jake reser sig och tar eldgaffeln och rör runt i brasan.
- ingenting, läser....
- hmmhm.
Jag tittar tillbaka på Jake som sneglar försiktigt på mig. Hans ansikte är röd/orange flammigt från elden som speglar sig.
Jag skakar på mitt huvud samtidigt som jag ler. Han ställer sig upp och går ut på verandan, och jag följer efter honom. Jag går förbi mamma som packar upp torrvaror, och öppnar dörren. Jake står vid räcket och tittar ut på utsikten.
Man ser för det mesta bara skog, men himlen skär igenom med blå,lila,rosa och himlen set ut som en tavla.
Jake pov
Hon andas in djupt. Hon är så otroligt vacker där hon står!! Hon har bytt om till svarta tights och ett linne med fjädrar på. En kall vind sveper förbi och jag ser att hon börjar frysa. Jag går mot henne och håller om henne. Fördelen med att vara ett monster är att vi inte fryser. Hon slappnar av i min famn och håller om mig.

Och där står vi, jag i hennes famn och hon i min, och tittar på solnedgången!