The Dark Luna

Kapitel 3

Mate Mate Mate Mate Det är allt jag kan tänka på sen den stöten.
Min mate! Är det ens möjligt att han är min mate?  Kim är min mate!
Nej det går inte?
Vad ska jag göra? Vill han ens att vi ska vara mates?  Tänk om han avvisar mig, om han inte vill ha mig? Var inte dum nu Shad, klart han inte gör!
Om han inte vill att vi ska vara mates? Det är totalt omöjligt! Nej för det har hänt! Eller....?

Jag vaknar ur mina tankar när medelandet når mig:
~Blue Moon är tillbaka!
Nej!
Jag sliter mig upp från sängen och börjar gå mot ytterdörren, så fort jag kommit ut skiftar jag och börjar springa.
Att dom inte ger sig...
Jag ser min flock samlas en bit ifrån och springer mot dom.
När jag nästan är framme hos dom saktar jag in och när dom ser mig får jag allas uppmärksamhet och alla blir knäpp tysta.
Visst jag gillar uppmärksamhet men den sköna sorten, när man badar i andras beundran. Inte när man blir utstirrad som nått djur på zoo.
Jag ser skuggor röra sig i skogen omkring oss och flockan ställer sig i en klunga.
Denna gången står vi på ett annat sätt än när luna var med, nu står Kim på Alphas vänstra sida och jag som vanligt på hans högra.
Men något mer är annorlunda, jag känner mig... starkare?
En ovanlig styrka fyller mig med kraft och jag får lust att springa ut mot hela fiende flocken och plocka ner varenda en av dom.
Ut ur skuggorna kliver dem fram, en efter en och jag känner igen en vit varg ifrån förra gången men hon lägger inte märke till mig.
Jag fäster blicken på henne och följer varje steg hon tar.
'Shadow är du med oss?' hörs jag Riven i flocklänken och jag sliter blicken ifrån den vita vargen bara för att upptäcka att striden har börjat, jag hade kunnat svära på att hon han log mot mig i just det ögonblicket men jag hade ingen tid att fundera mer på det och jag sköt henne ur mitt sinne.
Jag kastar mig fram i stirden med en enda tanke om hämnd, hur hämnas jag bäst?
Deras luna, döda deras luna, långsamt och plågsamt!
Jag siktar in mig på en stor hona som jag antar är iallafall högt i rang.
Jag hoppar på henne bakifrån men precis när jag ska sätta klorna i henne så vänder hon sig och slår ner mig mot marken.
Luften går ur mig men jag är snabbt uppe på tassarna igen.
Jag försöker slå henne i ansiktet med tassen men hon blockerar det.
Jag gör ännu ett utfall mot hennes nacke denhär gången.
Ta det lugnt Shad!
Tänker jag till mig själv och backar innan jag kastar mig upp på hennes rygg.
Hon faller till marken med hela min tyngd över sig och jag känner hur luften går ur henne.
Något inom mig får lust att göra slut på henne med det samma.
Precis när jag ska sätta tänderna i hennes strupe klarnar det till för mig vad jag håller på att göra.
Shadow sluta! Dethär är.
Jag stannar upp, hela jag stannar upp, hela min värklighet plockas ner bit för bit tills inget finns kvar och allt blir mörkt.

"Shadow..." hör jag borta i fjärran. "Shadow..."
Jag öppnar sakta ögonen på glänt men stänger dom fort när ljuset träffar mig.
"Hon vaknar!" hör jag en välbekant röst och jag hör steg närma sig.
Jag öppnar försiktigt ögonen igen på prov och blinkar sakta.
"Shadow!" hörs rösten igen, glad och lättad.
"K-Kim?" frågar jag med darrig röst.
"Ja, jag är här." svarar han och något tar ömt tag i min hand och gnista flyger genom hela mig och får mig att öppna ögonen och kvikna till.

"Vad hände?" frågar jag lågt och ser mig omkring. Jag är i ett vitt rum med ett skrivbord och en stol i andra änden av rummet och jag ligger i en vit inte så bekväm säng.
Jag måste vara i flockens sjukstuga. tänker jag och ser upp mot Kim.
"Du slogs med deras Luna, när du tänkte döda henne slutade du plötsligt och du blev överfallen av någon vit hona men hon dödade dig aldrig...." Han tar ett nytt andetag och fortsätter. " Hon slängde in dig i ett träd så du svimmade, du har legat i koma sen dess." säger han och ser oroligt på mig.
"När hände det?" frågar jag med skakig röst.
"För tre veckor sedan..." svarar han sorgset.
Tre veckor sedan!
.................................

Heej!
Ni får väldigt många kapitel just nu och det är för att jag har precis börjat och har så många idéer.
Men när handling börjar har jag faktiskt tyvärr ingen aning om vad som ska komma. Så ni får väldigt gärna komentera vad ni vill ska komma i senare kapiteln.
Det skulle göra mig så glad!
Gott nytt år