-Ogge
~Längs ån gick jag. Ciggen i högra handen och vodkaflaska i andra. Den här kvällen likt de andra flesta spenderades åt att försöka glömma de bruna ögonen som kom till mig varje natt. Trots att han varit ur mitt liv sen något år tillbaka var han kvar, varje natt i mina drömmar. Spriten hjälpte mig att glömma. Men också långsamt försvinna från mig själv. Den hade redan tryckt bort mina vänner, tryckt bort mig från skolan och en bit bort från mina föräldrar. Imorgon skulle de skicka mig till en ny skola. Så fort någon nämnde hans namn, kommer de bruna ögonen till mig. Vilket gör mig galen. Han som inte betyder något längre, han borde inte finnas kvar i hjärnan. Släpp honom.Vågorna slog in mot bergsytan. Det svarta havet var vilt ikväll. Havet kunde man lätt drunkna i, en till likhet till honom. Hans ögon, djupa och farliga att dyka i.
Långsamt drog jag av mig kläderna jag hade på mig, kastade dem på golvet och kröp ned i sängen. Förhoppningsvis hade jag druckit så mycket alkohol så att jag skulle slippa honom inatt. Han var som ett spöke. Något alla är rädda för. Mitt spöke. Någon jag är rädd för...~
--------
Vad tror ni? Kan det bli bra det här? Stackars lilla Oggis<3
ВЫ ЧИТАЕТЕ
Överallt annat| Ogmar
ФанфикHan, vars namn inte går att nämna. Betydd, Betydde, Betyder, kommer alltid Betyda. Ogmar