Sexting

- 77

Jag brister ut i gråt. Hulkande, skärande gråt. Jag kryper ihop mot ett hörn i mitt rum och slår armarna om knäna. Mobilen i min hand lyser fortfarande och jag släcker den och kastar den tvärs över rummet.

Jag sa till honom att jag hatade honom, jag bad honom att dra åt helvete, jag ljög för honom. Men jag gjorde det för hans skull. För att han ska hålla sig borta.

Hur mycket jag än vill ha honom kan jag inte låta honom bli som jag. När han sa ... skrev att han älskar mig blev jag nästan lycklig igen. Det var som en dröm som gick i uppfyllelse.

Men sedan slöt sig mörkret om mig. Jag visste konsekvenserna på om jag skulle låta honom älska mig helt och fullt. Och det var inga bra sådana, inte för någon av oss.

Så jag sa inte de tre magiska orden tillbaka. Jag sa att jag hatade honom, bad honom att dra åt helvete.

Jag förtjänar det här. Jag förtjänar all den olyckan jag försatts i. Simon som fick reda på vem jag är, mina vänner som sakta men säkert började sluta umgås med mig, mörkret som kom till mig varje natt, diagnosen, skilsmässan och nu det här.

Allt förtjänar jag för att jag är som jag är. Allt är mitt fel.

___
Inte så många kapitel kvar nu... ;(

//sad face

xoxo