Kapitel 15. "Det tänker inte jag säga till dig Miss Perfect"

487 19 18
                                    

[KAPITLET ÄR INTE IGENOMKOLLAT]

(Mollys perspektiv)

Jag såg på Melanies träning med Scorpius som såg spänt på Melanie. Fast med mig var det nog för att se på Ash. Han var sjukt duktig, men ingen slår Melanie eller Scorpius. Eller jo, Kenzie slår Score men inte Melanie. Dem är lika bra.
"Malfoy! Vart är kvicken! Hur ska du kunna vinna över Rawenclaw i den där takten?! Skynda på!" Skrek en kille som verkar vara lagkapten. Han såg argt på Melanie medan han själv slog undan en dunkare. Melanie himlade med ögonen men flög snabbt iväg för att leta reda på den flygande guldiga lilla bollen. Omöjligt enligt mig. Men efter typ 8,9 sekunder hittade Melanie den och det drog ihop till mörka moln.
"Melanie, akta!" Skrek Oliver panikslaget. Men Melanie reagerade alldeles för sent och en dunkare träffade hennes huvud. Hon föll emot marken med hög hastighet.
"ARESTO MOMENTOM!!" Vrålade jag och Melanie saktades ner i farten. Jag hoppade ner från läktaren med Score hack i häl.
"MELANIE!" Skrek Oliver och flög mot marken. Han landade och klev av kvasten, slängde sig bredvid Melanie på knä och skakade om hennes orörliga gestalt.
"Melanie? Melanie!" Sa jag och försökte få liv i henne igen. Score kollade till att hon andades.
"Hon andas" andades han lättat ut.
"Oliver?! Vad gör du med den där tjejen! Du gillar ju mig! Inte Malfoy!" Skrek en arg röst fyra meter bort. Jag vände mig om och fick se en tjej med höftlångt ljusbrunt hår och otroligt gröna ögon, hon rörde alldeles för mycket på höfterna när hon gick och hon såg med ett uppnosigt ansiktsuttryck på mig och Melanie.
"Riley, kan du låta mig vara för en enda sekund?! Melanie är avsvimmad" sa Oliver och suckade irriterat.
"Hon?! Hon?! Bryr du dig om henne?! Du går miste om MIG! MIG!! Jag är helt obeskrivligt..." sa tjejen som jag antog var Riley. Där fick jag nog. Jag avbröt henne mitt i en mening.
"Du är helt obeskrivligt jobbig, DRA HÄRIFRÅN OCH PRATA ALDRIG DÅLIGT OM MIN SYSTER IGEN!! ANNARS KOMMER JAG SE TILL ATT HON VISAR DIG HUR DET KÄNNS ATT LEVA!!" Vrålade jag.
"Vad händer här? RILEY MCLAGGEN! DU SNACKAR ALDRIG DÅLIGT OM MIN SYSSLING, NÅGONSIN!! ANNARS KOMMER DET INTE BARA VARA HON SOM VISAR HUR DET ÄR ATT LEVA PÅ RIKTIGT UTAN FAKEHÅR NER TILL HÖFTERNA ELLER MASCARA ON POINT!! JAG KOMMER VISA HUR DET ÄR ATT FÅ BLÅTIROR OCH LÖV I HÅRET DIN IDIOT!!" Skrek Sky som nu hade kommit och ställt sig bredvid mig.

(Melanies perspektiv)

Jag hade fått lämna sjukhusflygeln efter en halvtimme då jag var helt återställd. Molly och Scorpius hade inte släppt mig med blicken, inte Sky heller för den delen.
"Vad tittar ni på?" Undrade jag. Ingen av dem svarade utan vände bara snabbt blicken framåt.
"Ni såg inte va?" Undrade jag oroligt och siktade in på klonken jag träffats av tidigare. Dem skakade på huvudena snabbt, lite för snabbt. Jag såg misstänksamt på dem. När vi kommit ut i en vanlig korridor så tvärnitade Sky. Hon vände sig om åt andra hållet och skyndade sig bort därifrån med oss tre trillingar Malfoy i släptåg. (Bara jag som tyckte det lät kul med 'skyndade' efter som ja... 'Sky'ndade! HAHAHAHHAHA!!😂😂😂😂)
"Vad är det Sky?" Undrade Score och snabbade på stegen.
Hon svarade snabbt och kort.
"Albus"
Jag började bli arg igen.
"Jag ska bokstavligen slå sönder honom"muttrade jag.
"Melanie, försök inte ens, du minns hur det gick förra gången. Pappa vill inte köpa fler möbler"sa Molly varnande. Jag muttrade nåt obegripligt och suckade.
"Det var inte mitt fel! Det var Kenzie som gjorde mig arg"protesterade jag.
"Vem gjorde jag arg?" Sa en lång person precis bredvid mig. Efter två sekunder, seriöst?! Jag hoppade till.
"Kenzie!" Sa jag anklagande. Hon flinade och visade upp en rad perfekta klarvita tänder.
"Kan du sluta vara perfekt?! Vissa av oss försöker komma på ett sätt att komma över nån" sa Sky irriterat. Kenzie såg konstigt på henne och lyste sedan upp.
"Ånej, inte den minen! Du ser ut som Mel när hon fått en idé"suckade Score. Jag flög bokstavligen på honom och brottade ner honom på marken.
"KALLA MIG INTE MEL!"skrek jag. Sky, Molly och Kenzie skrattade medan Scorpius förgäves försökte ta sig loss utan framgång då jag satt på hans rygg.
"MOHAHAHHAHAHA!! JAG ÄR DEN ONDSKEFULLASTE HÄXAN VÄRLDEN NÅNSIN SKÅDAT!!" Skrattade jag hysteriskt.
"Sky, ett enkelt sätt att komma över nån är bara att trampa på honom, eller gå på honom! Så kommer du över nån" sa Kenzie och såg verkligen ut som en beserwisser.
"Åååååh! Du fattar ju inget! Du mådde ju inte bra när Luke gjorde slut med dig" sa Sky irriterat. Kenzie stelnade till mitt i en rörelse.
"Prata...inte...om...honom" morrade hon. Alla backade ett steg bakåt. Kenzies ögon började glöda och hennes hår blev mörkare och mörkare. Tillslut av det helt svart och det växte sig längre och lägre. Det blev mindre och mindre lockigt och hon blev mycket mycket blekare. Hennes läppar färgades i samma färg som blod, detsamma med hennes ögon. Tårar började rinna ner för hennes kinder och Sky såg förstelnat på sin syster med blicken av skräck.
"Prata...inte...om...honom...någonsin!" Väste hon på vanligt språk. Sedan väste hon nått på ormspråk och rusade iväg med tårar som en tyst ström ned för kinderna. Sky suckade irriterat.
"Så jävla känslig, det är vad hon är!" Muttrade Sky. 'Pffft, du då? Al, Sky du sitter och gråter i din sovsal 24/7 pågrund av honom' tänkte jag surt.

Malfoys TrillingarDonde viven las historias. Descúbrelo ahora