Jag vaknade av att en kille vid namn Jason kom in. Alla i detta gäng var så sjukt snygga, men Zac var snyggast. Okej, back to business.
"Put on your black suit, we're starting the mission in about 30 minutes", sa han och gick ut ur dörren och stängde dörren efter sig. Jag reste mig upp och gick med tunga steg mot garderoben. Jag letade efter en svart heltäckande dräkt som var vattentålig. Jag öppnade en låda och där fanns det flera i olika storlekar. Jag tog storleken XS. Det är konstigt att jag passar i XS eftersom att jag har en så jävla stor röv. Men aja. Jag stängde dörren till garderoben och drog av mig min pyjamas. Jag tog sedan dräkten och drog ner dragkedjan som satt från magen till halsen. Jag satte på mig den och drog upp dragkedjan. Jag satte sedan upp mitt hår i en hög hästsvans. Mitt hår var ganska tjockt. Jag tog ett par svarta Nike skor och satte på mig dem.
Jag gick fram till ett sminkbord. Jag öppnade lådan och kunde inte tro mina ögon. Det fanns allt. Och dessutom var allt jävligt dyrt. Chanel rouge, Saint Lauren läppstift, Borjois Paris bronzer och ja, mer. Jag orkade inte sminka mig så sjukt mycket, så jag smetade på en vattenfast mascara och bronzer. Så, klart.
Jag gick halvvägs nerför trappan och alla i gänget satt vid det lilla bordet och snackade med varandra. Jag lyssnade på vad de sa.
"Så, vad tycker du om Zendaya?", frågade någon som antagligen var Nick. "Snygg och verkar ha jävligt bra självförtroende.", sa en röst som verkade vara Zacs. Jag håller med, jag är jävligt snygg och har ett bra självförtroende.
Jag gick de sista stegen för trappan och harklade mig när jag kommit ner. Allas blickar var på mig. Alla var där. Zac, Cameron, Nick, Jason, Ian och Nathan.
"Oh, so you're ready? I thought it would've taken two hours for you because of your makeup", sa Nick. "Well, I'm not like the most of the girls", svarade jag tillbaka med en attityd. Han gjorde ett kort skratt. "We need to go. Our mission is waitiiiiing", sa Ian. Zac nickade. De reste sig upp och jag öppnade dörren och gick ut. De gick förbi mig och gick till bilen. Jag följde efter. När alla killar hade suttit sig i bilen fanns det ingen plats för mig. "There's no room for me left..", sa jag. "You can sit on Zacs lap", sa Nathan retsamt. Zac gav Nathan en arg blick. "No way", sa jag tillbaka. Zac suckade. "Just sit", sa han och gnuggade sig i ansiktet. Måste jag? Fine.
Jag satte mig ner på Zacs knä. Nathan började köra. När det blev hårda svängar så höll Zac om mig. "Sooo, Zendaya. Do you like Zac?", frågade Nathan mig. Zac suckade. "Enough", sa han bestämt. Nathans blick blev direkt tom och han började fokusera på vägen istället för mig. Well ofc att de lyssnade på Zac. Han var chefen i gänget. Hans bästa vän var Nick.
Nathan parkerade vid en hamn där en ganska så stor båt stod parkerad. Den hade ett kort torn som antagligen var fyra meter högt men ganska bred.
Alla gick ut ur bilen och vi gick mot båten. "Wait, whos boat is this?", frågade jag, "It's mine", sa Nick.
Vi klev ombord på båten och Zac började åka.
Resten av oss satte oss på en inbyggd soffa. "Zen, you didn't answer my question earlier in the car. Do you like Zac?", frågade Nathan. Jag tänkte efter.
"I mean, he's all good looking and stuff, but he's just not... Boyfriend material..", sa jag och alla nickade som om dem förstod. Zac stannade upp båten. Nu stod båten stilla i mitten av vattnet där det var som djupast. "What happened?" Frågade jag Zac. Han bände sig emot mig. "You need to jump", sa han utan känslor. Är han galen? Jag tänker inte bli uppäten av en jävla haj eller något!
"Are you crazy!?! I'm not going to do it", sa jag envist. "There's no sharks here", sa Ian. "There's an oxygen mask over there. Just out it on.", sa Zac. "Why?" "Because you're going to swim to the tower and kill everyone there", sa han. Jag tvekade en lång stund. "Fine, but if I'm getting shot, it's YOUR fault", sa jag.
YOU ARE READING
Thief to lover
Teen FictionZendaya är en 18 årig tjej som bor ensam i sin lägenhet nu när hon flyttat till New York. En kväll bryter en tjuv in sig i hennes lägenhet, och redan vid den tidpunkten har hela hennes liv förändrats. Hur kan en kväll motsvara så mycket? **********...