Thief to lover

0.7

Alla stirrade på mig som stumma. Jag suckade och kollade mot Nick. "Just help me get out of here", mumlade jag. Han nickade och hjälpte mig ut.

                                       ***

"You should really talk to Zac", sa Nick men släppte inte hans blick mot vägen när han körde. Jag tvekade i någon sekund. "Fine", sa jag enkelt.

                                    ***

Alla hade somnat förutom jag. Alla mina tankar var riktade åt Zac. Jag var tvungen att få bort tankarna. Jag gick nerför trapporna och med tunga steg gick jag sedan till köket. Jag vred om kranen och fyllde en vit mugg med vatten. Jag vred om kranen och tog några klunkar av det kalla vattnet. Jag ställde muggen vid spisen. Min handled drogs och sekunden efter, stod Zac framför mig. "We need to talk", sa han bestämt. "Maybe later", sa jag och vände mig om för att gå iväg. Han höll fast vid min handled så att jag vändes om. "You can't just walk out on me. Listen. That tape wasn't what it looked like. That was my old girlfriend, Caroline. We always had security cameras in our rooms. She was the love of my life, but that is all changed until I met you", förklarade han med blicken spänd i mina.

"I'm so sorry", viskade jag. Han nickade osynligt med huvudet och nu fanns det bara några millimeter kvar mellan våra läppar. Jag drog mig ifrån honom och vek undan blicken mot golvet. Han skakade på huvudet och vände sig om. Han tog snabba steg. "Zac, wait!", sa jag högt. Jag sprang fram till honom och omfamnade mina armar runt hans nacke. Jag lät våra läppar mötas. Hans händer lämnade brännmärken efter sig. Hela min mage pirrade och blodet rusade. Han lade sig ner på golvet med mig under honom. Han lämnade kyssar längs min nacke.

"What the FUCK is going on?!", utbriste Nick som stod i trappuppgången med en pistol i sin hand. Han trodde väl antagligen att vi var tjuvar. Vi reste oss upp hastigt och jag började rodna. Detta är så stelt och pinsamt. Tystnaden var olidlig. "So I see you guys made up??", frågade Nick roat med världens äckligaste flin. Zac harklade sig och gav Nick en spänd blick som sa dra härifrån innan jag slår ihjäl dig. "Imma just go", sa han och harklade sig. Sekunden efter var han borta.

Jag lade mig i sängen med mina pyjamas på mig. Han ställde sig vid sängen och klädde av sig. Nu stod han bara i mjukisbyxor. Han lade sig bredvid mig och omfamnade mig. Jag har tänkt på en sak väldigt länge. Älskar han mig? "Zac... Do you love me?", frågade jag osäkert med en rädsla för vad svaret kommer bli. "I don't know. Everything has been so hard for me with Caroline ever since she... died", sa han tyst. Jag nickade. "But I do love you", sa han med ett leende. Det leendet är det bästa jag sett i hela mitt liv. Han lade sina händer på min kind och kysste mig passionerat. Hans läppar var mjuka mot mina. Jag lade mina händer på hans nacke.