0.6

48 2 1
                                    

Zendayas POV

Jag vaknade med ett par armar som var virade runt mig. Jag log åt tanken att det var Zac. Jag vände mig om och bokstavligen stirrade på honom.

"You're staring", sa han. "I'm just looking" "It's creepy", sa han med ett leende och öppnade sina ögon. Han reste sig upp och gick mot balkongen. När han öppnade glasdörren trängdes kall luft in. Det regnade så det var ganska kallt utomhus.

Han tog fram sin cigarett och tände den sedan. Han tog några bloss och tittade ut. Det fanns inte mycket att se. En skog som var mörk och kall och en liten gräsmatta med en mur som omringade. Ja, och en pool.

Jag gick till honom och ställde mig bredvid. Jag kysste honom och genast fick jag röksmaken i min mun. Jag drog mig undan. "I don't like when you smoke", sa jag. "Sorry", sa han med ett flin på läpparna. Jag vände mig om och styrde mina steg mot sängen. Jag lade mig ner och drog täcket över mig.

Han släckte sin cigg och gick mot mig. Han kysste mig mjukt och gick ut ur dörren. "Where are you going?", frågade jag. "Out", sa han tillbaka som svar.

Jag gick mot min garderob och letade efter några kläder. Vad ska jag göra idag? Inget. Perfekt. Jag tog på mig en mintgrön hoodie och ett par ljusgråa Nike mjukisbyxor som hade bootcut. Jag satte upp mitt hår i en messy bun och gick mot spegeln. Jag kollade till mig själv. Everything on point. "You look pretty today", sa en mörk röst. "Thanks", sa jag och log. Men leendet höll inte så mycket längre till.

Jag vände mig om och bakom stod en man, men inte vem som helst, utan min storebror. Ashton. Men han dog väl?

"Ashton, you're not dead", sa jag med en svag röst. "No actually. I just pretended", sa han. "But there was blood". "Oh sis, you just can't think far. You're just not smart. Maybe that's why I'm alive", sa han ironiskt. "And now I know that you actually wanted me to die. I'll just reverse it now", sa han enkelt. "What are you going to do?!" Frågade jag hysteriskt. "Wait and see. Bitch", sa han argt och högg en kniv i mitt lår. Jag högt av smärta och sedan slog han mig i huvudet. Jag föll tungt ner mot marken och sedan blev allt svart.


Jag öppnade mina ögon. Mitt huvud gör så jävla ont. Vafan hände igår? Jag betraktade rummet jag befann mig i. Det ser seriöst ut som ett fängelse. Jag försökte resa mig upp men det gick inte. Det gjorde så jävla ont i hela kroppen. Jag tittade ner på mitt lår och fick syn på ett stort sår. Det var ett hugg. Den jäveln högg mig igår.

Var det han som skrivit lappen på min byrå? Jag hoppas inte att Zac såg den. Jag vill inte att han ska behöva oroa sig på grund av mig.

Jag reste mig försiktigt upp och skrek av smärta. "So.. I see that you're awake", sa en röst som förmodligen var Ashtons. "You're a fucking asshole, you know?!", skrek jag högt. "Yeeeah, I get that a lot", sa han. "Where's Zac", skrek jag ut. "He's probably fucking someone", sa han enkelt. "He would never do that!", sa jag argt och irriterat. "Don't believe me? Take a look", sa han. Han räckte fram sin mobil till mig och på skärmen såg jag Zac med någon annan tjej. De hade sex just nu. Jag kastade bort hans mobil på golvet. Jag ville inte se mer.

Tårarna började rinna nerför mina kinder. "There's nobody to save you. You'll rot here forever. So sad. But you deserve it", sa han. "Now be nice to the rats", sa han och gick ut ur rummet. Han låste rummet.

Detta är hopplöst. Jag satte mig ner på golvet med väggen mot min rygg som stöd.

Att jag var så dum att jag trodde att han hade känslor för mig. Hur kan jag vara så dum?! Han har säkert glömt mig och gått vidare med sitt liv. Jävla fuckboy.

Vänta! Han tog aldrig ut sin mobil ur rummet, vilket betyder att den ligger här! Jag reste mig upp försiktigt och böjde mig ner för att fiska upp hans mobil. Jag tog tag i den och satte mig ner med väggen som stöd. Jag öppnade hans mobil och flera meddelanden hade skickats till honom.

20:30: We're outside.
20:32 Bring the guns
00:35: We're killing Zendaya today
03:46: Eleven missed calls

Jag gick in på nödsamtal och slog in Nicks nummer. 86 65 35. Jag höll mobilen för örat och efter tre sekunder slog det signaler. Efter fem signaler svarade han.

"Nick Possey". "Nick, you need to come and get me!", sa jag panikslaget. "Wait, where are you?", frågade han. "Ashton kidnapped me and stabbed me and .. JUST COME AND GET ME!". "We're tracking you", sa han. Jag började höra steg närma mig. "Hurry, I gotta go.", sa jag tyst och lade på mobilen. Jag kastade den på marken. Mitt hjärta bultade i miljoner. Jag kommer att dö. Detta är momentet jag dör.

"Zen!", skrek en man. Den lät väldigt bekant. Det lät som Zacs. Jag fick ångest bara av att höra hans namn. Att han var otrogen, eller vi var ju aldrig riktigt tillsammans, men vi hade något. Nick visade sig tillsammans med Zac och de andra. De skjöt upp låset och Zac kom springandes mot mig. Han tog tag i min arm för att hjälpa mig. "DON'T touch me!", skrek jag argsint. "What the fuck did I do?!", skrek han. Nick kom fram och hjälpte mig upp. "What the fuck do you mean with that?! YOU CHEATED!!", skrek jag och slog honom hårt i ansiktet. Ouch. Alla stirrade på honom och såg helt förvånade ut. I don't blame them. "What?! I would never do that!", skrek han. "Oh, so why did Ashton show me a video where you and some blondie fucked?!", skrek jag. "I promise, I didn't do anything!".

Han skakade på hans huvud och gick ut.

Thief to loverWhere stories live. Discover now