Flickan Med De Magiska Fingrarna

"Ett blodigt ben" |kap. 17

Såret på hennes ben var stort, men hon kunde inte stanna. Hon var tvungen att fly därifrån fort. Med mannen bakom henne sprang hon det fortaste hon kunde därifrån.Hon kuse höra mannens steg men hon kunde inte se honom, det var nästan läskigare att inte kunna se honom än att faktist se honom.

Hon hittade en stor sten som hon gömde sig bakom. Hon satte sig där och väntade. Hon kikade ut mellan stenen och det stora trädet bredvid, han var på väg mot stenen men plötsligt vände han håll. Elle pustade tyst ut. När mannen var utom synhåll fortsatte hon hem. Hon sprang än en gång det fortaste hon kunde. Hon kände hur blodet letade sig ner för hennes ben. Men hon brydde sig inte, för det enda hon ville nu var att komma hem. Så fort som möjligt.

När hon kom till ytterdörren stannade hon upp. Hon tittade sig om för att se så att mannen inte var där. Hon pustade ut och sedan gick hon in.

"Hallå?" Ropade Carrie.

"Hej!" Ropade Elle tillbaka.

Carrie kom in i hallen där Elle stod. Hon flyttade bocken till hennes knä och gjorde en förskräckt min.

"Vad har hänt Elle!?" Utbrast hon.

Elle som inte ville besvära hennes mamma sa;

"Jag halkade."

"Kom så tvättar vi det och sätter plåster på." Sa Carrie lugnt.

Elle satte sig på toalettlocket och lät Carrie plåstra om henne. Hon berättade för Carrie om hur hon halkade;

"Jag skulle gå ner för berget men jag råkade halka på en sten för att det var blött där. Och ja, sedan gick jag hem."

"Elle, du måste vara försiktig." Sa Carrie med en allvarlig blick.

Elle nickade.

Hon ville egentligen inte ljuga men hon ville heller inte besvära hennes "föräldrar". Men vad skulle hon göra med kvinnan? Skulle hon säga något? Skulle hon vara tyst? Hon kunde ju inte lämna kvinnan ensam där, hon skulle ju dö. Då kom hon på det, Mr Moor var ju polis. Hon måste prata med honom.

Elle haltade över till Mr Moor's hus. Hon kunde inte gå normalt, hon hade inte märkt det när hon sprang, hon var ju tvungen att komma hem då. Men som sagt, hon haltade över till Mr Moor. Hon knackade försiktigt på. Mr Moor öppnade dörren.

"Isabelle!" Sa han och log.

"Hej Mr Moor!" Svarade hon vänligt.

"Kan jag hjälpa dig?" Frågade Mr Moor.

"Jag hörde ett skrik i skogen idag, jag tänkte om du kanske kunde titta upp det." Sa hon försiktigt.

"Ja, jag ska titta upp det, tack Elle."

"Ingen orsak, jag ska nog gå hem nu, hej då." Sa Elle hastigt.

"Okej, hej då Elle! Jag ska titta upp det direkt!"

_____-------------__Nästa Dag_______----------__________--------------________

Elle satt som vanligt vid matbordet och åt frukost. Hon tuggade på sin macka och drack juice.

"Det är hemskt det där med kvinnan som blev huggen med en kniv. Att det skulle hända här nära är skrämmande." Säger David och tittar allvarligt på Carrie.

"Jag vet, det känns inte säkert här nu. Vem vet vad som händer här näst?" Svarade Carrie.

Elle lyssnade på deras konversation. Om hon kanske bara hade gjort något tidigare för att stoppa det så kanske kvinnan hade levt. Hon kände sig skyldig. Vad skulle hon gjort?..