0,5

114 1 0
                                    

Lovisa

Felix ställer fram maten på bordet, jag lägger upp lite grann då jag inte är hungrig.
Felix ler mot mig och tar en tugga utav kycklinggrytan.

Efter att vi ätit plockar vi undan och sätter oss vid köksbordet igen. Jag kan känna hur min mage vänder sig ut och in. Jag pressar handen mot munnen för att inte spy över bordet.

Jag springer in på toan och hukar mig över den. Felix kommer efter springandes och håller upp mitt hår.

Det ytterst lilla jag ätit kommer upp. Felix hyschar mig lugnt då jag även börjat gråta.
- Kom mitt älskade hjärta, jag hjälper dig. Mumlar han och bär upp mig när jag torkat munnen.

Felix lägger sig bredvid mig under täcket och håller om min kropp.
- Försök och sov min fina. Yttrar han ömt och kysser min käke.

~

Felix och jag har bråkat. Han drog hem till Oscar, jag vet inte hur länge han är där men det skiter jag totalt i. Då kan jag dansa hur jävla mycket jag vill, utan åsikter.

Klockan är ungefär runt halv sex på kvällen och jag är fortfarande kvar i danssalen på Base 23. Och jag tänker inte gå hem. Det kan dom fetglömma.

Stegen är snabba och lätta till musiken som strömmar ur högtalarna på hög volym. Svetten rinner ner för pannan och ryggen. Flera gånger har jag känt att det är som att rummet gungar och det bara blivit som mummel av musiken.

Vid elva på kvällen lämnar jag Base och låser alla dörrar eftersom jag är den som lämnar sist.

Jag låser upp dörren till lägenheten, det är tomt. Felix kommer alltså vara borta i en ganska så lång tid.

Om han är borta mer en 24 timmar så vet man att han kommer vara borta ganska så länge.
Jag duschar och lägger mig direkt då det är väldigt sent. Klockan är halv tolv.

Varför jag hör sånna här korta kapitel är för att ge lite mer spänning. Och för att inte läcka ut med för mycket om vad som händer! Så det blir många, men korta kapitel.

// Emma

Trasig F.SWhere stories live. Discover now