0,7

104 0 0
                                    

Lovisa

Jag vaknar av att ytterdörren smälls igen. Det är säkert Felix som har hämtat saker och gått.
Varför kan han inte bara komma hem?

Jag reser mig gråtandes ur sängen och drar på mig ett par byxor och ett linne.

Om Felix vägrar komma hem och lämnar mig, så lämnar jag honom. Och det spelar ingen roll.

Medan jag låser ytterdörren så passar jag på att skriva ett meddelande till min älskade.

Hej! Du har varit borta ett par dagar nu. Jag tycker att det är så jävla fegt och fel att du bara rymmer och skiter i och prata med mig. Du bara lämnar mig. Så då har jag bestämt mig, jag lämnar dig också. // Din älskade Lovisa.

Med tårar i ögonen skickar jag iväg det och går ut. I springande takt springer jag längst stigen i skogen. Tillslut är jag framme vid stället, där jag stått så många gånger och tänkt att bara försvinna. Att bara ta mitt liv.

Jag kan inte räkna på fingrar hur många gånger jag stått här.

Jag gräver fram den vassa kniven som jag grävt ner under jorden och flera gånger hållit i.

10.24
Från Felix: Hjärtat förlåt!

10.30
Från Felix: Lovisa vart är du? Snälla svara jag blir orolig.

10.45
Från Felix: Du är inte där jag tror att du är va? Du står inte där hoppas jag.

11.03
Från Felix: Jag och killarna kommer dit. Gör inget dumt nu! Snälla älskling svara!

Jag läser alla meddelanden ifrån Felix. Det får mig bara ännu sämre.

Det blir mer frestande att ta den lilla kniven och bara spräcka en blodpulsåder.

Skrik och rop hörs i skogen. Jag blir stressad och drar kniven djupt i armen. Det rinner otroligt mycket blod.

Med en suddig blick och otymplig kropp tar jag mig fram. Jag försöker förgäves att hitta en plats jag kan ta emot mig på. Men jag hinner inte. Jag faller handlöst till marken och allting runt om mig avtar sakta.

Det sista jag ser och hör är hur Felix sätter sig över mig och skriker av panik.
Det känns som om all sorg rinner ur mig samtidigt som blodet.

Nu är jag borta! Nu finns jag inte längre. Allt är perfekt. Felix kan vara lycklig utan mig och må bra utan att jag ska förstöra hans dag.

Nu kan han njuta utav livet, vara glad och skratta tillsammans med dom andra killarna!

Trasig F.SWhere stories live. Discover now