Varulven inom mig.

Innan vi åkte

|VANJA'S PERSPEKTIV|

Jag vaknade av det tjutande ljudet från väckarklockan.

*BEEP*

*BEEP*

*BEEP*

Jag smällde till väckarklockan och suckade. Jag kollade snabbt på klockan och drog av mig täcket. Kylan nådde mina ben och jag rös. Jag tog på mig mina tofflor och gick hängandes mot badrummet. På vägen mötte jag mamma med en rykande kaffe kopp i handen. " God morgon solstråle" sa hon och log sitt största leende. Jag log och svarade " Godmorgon" och fortsatte mot badrummet. Idag var dagen då det var skol avslutning och dagen före vi åker till Miami. Jag tog av mig min pyamas och hoppade in i duschen, och ja ni vet nog vad man gör i duschen.

När jag kom ut så gick jag mot mitt rum där mamma hade lagt fram en aprikos klänning som går ungeför 5 centimeter under rumpan. Min mamma vet verkligen min stil från topp till tå. Sen så satte jag på mig klänningen och gick mot min garderob för att välja ut resten. Jag valde ett par natur bruna kilklackar och en även en natur brun kuvert väska. i väskan lade jag i min mobil, ett paket tuggumi, lite pengar och lite back up av smink utifall sminket av någon andledning skulle kletas runt eller om jag skulle börja gråta. Vilket dock inte är så tro värdigt då jag alldrig gråter längre, jag har byggt upp en mur av självsäkerhet, stöddighet och även mod.

Så jag gick mot mitt smink bord och började sminka mig.Jag tittade rakt in i spegeln och såg vad jag behövde täcka för finnar. I skolan så är jag lite känd som doll face då jag alltid har perfect hy, men om man lägger ner så mycket tid som jag gör så garanterar jag er att man får ett "doll face". Idag var det nästan inget så jag behövde inte så mycket bas utan slängde nästan bara på mig lite mascara. Jag gick till helspegeln och kollade om jag såg okej ut, det gjorde jag men jag ville bara locka håret först. Ja, jag vet att jag är petig men om jag inte är perfekt så kommer jag bokstavligen få panik. Jag har alltid haft aggressionsproblem ända sen jag var liten men nu har jag lärt mig att hantera det, men det kan märkas då och då precis som när jag inte är helt fullt nöjd med mitt utssende.Men det är inte bara att jag blir arg, ALLA mina känlor blir förstärkta. När jag satt och lockade håret så tänkte jag på det, det gör mig ledsen att jag ibland inte kan kontrolera det...

När jag hade lockat klart håret så drog jag ut kontakten och kollade mig i spegeln och log. Helt perfekt tänkte jag. Jag gick vidare till köket för en snabb frukost innan Mickaela skulle komma och hämta mig, hon hade nått "coolt" att visa mig sa hon. När jag kom ut i köket sa mamma så var det första mamma sa " ajajaj, vilken puma. Killarna kommer ju drägla över dig." Jag log då min mamma har alltid har vart lite konstig, men jag hann inte svara innan min storebror kom in. " Jag instämmer, du kanske behöver en livakt idag ju" sade han och hån log. " hahaahaha, jätte roligt. Som att någon skulle drägla över mig" Även fast jag vet att killarna brukar kunna kasta några sneda blickar och bus vislingar så betydde inte dte att det var mig dom tyckte var snygg. Jag menar jag är bokstavligen ihop klistrad med Mickaela, dom kan lika gärna bus vissla åt henne. "Vart är pappa ens?" Frågade jag, och mamma suckade. " Han behövde åka och jobba tidigt.." Jag svarade inte , utan gick bara fram till kylskåpet och tog fram allt till frukosten. Jag hällde dock bara upp ett glas med mjölk innan jag fick ett sms från Mickaela

" Titta ut från fönstret babe. btw, fin klänning :* "

Jag skrattade till och tittade ut, och tappade andan snabbt. Där satt hon i en röd sportbil utan tak, och vi ska inte prata om den urrrsnygga vita klänningen hon hade på sig. Hon satt helt hysteriskt och vinkade.Jag skuttade till och bara lade i från mig mig glaset och greppade min väska isstället och sprang mot dörren. När jag öppnade dörren så hörde jag mamma skrika " Ta det lungt med killarna nu gumman" Jag kunde inte ens ta det seriöst utan ropade bara " Hejdå på dig ochså mamma" medans jag stängde dörren. När jag kom ut kände jag den varma solen sken på min kropp, och jag sprang fram till hennes bil och fnittrade nå enormt. När jag satt mig i bilen så gasade hon på. Det tar cirka 8 minuter till min skola ifrån mig med bil. Jag skruvade upp volymen och bara njöt, men efter ett tag så sänkte jag volymen och frågade, av helt nyfikenhet, om hon ens hade körkort.