Varulven inom mig.

Medelandet

Innan jag börjar skriva så vill jag bara säga att jag har jag fått massa komentarer om att jag upptaderar så segt osv. Men först och främst så har jag skolan, fotbollen/innebandy, mina vänner, läxor, min andra bok och sedan så måste jag ha inspramation att skriva! Så snälla, även om jag är seg på att uppdatatera så behöver ni inte skrivad det för jag vet redan det... :/

ps, detta gäller ju inte alla :)

Hoppas ni gillar detta kapitel! :)

-

Nu undrar ni säkert "Hur vet du att det var Rouges?" det är enkelt!

1. Dom luktar skit, bokstavligen.

2. Dom har röda ögon.

3. Dom dreglar som ett par galningar.

Men eftersom att jag inte haft tid att träna i varg form så lät jag min varg ta över och hon visste precis vad hon skulle göra. Det kändes kontigt att min varg form hoppade runt, slet av ett X antal huvuden och jag bara satt där inne och tittade på.

Tro mig detta låter kontigt ända till det händer dig.

Om det händer dig

För några timmar sen så var jag en vanlig tonåring dom var glad över att fylla år.

Och snälla berätta för mig varför jag gör detta?

Är det för att jag vill testa något nytt?

Är det för den lilla tjejens skull?

Eller är det för att om jag ville döda varenda rouge levande för vad dom gjorde mot mina föräldrar?

Puuh, allt detta funderade får mig att glömma bort att jag kan dö vilken sekund som helst...

Jag glömde bort allt mitt tänkade och tittade framför mig och såg att det låg en hel del döda kroppar på marken, både rouges och från flocken.

"Våran flock" fräste min varg till mig 

Jag suckade innombords, jag hatar att jag bara sitter här och gör inget..

"VANJA! DU MÅSTE GÅ IN I HUSET MED DOM ANDRA KVINNORNA" Hörde jag en röst innom mig skrika, hmm det lät nästan som Seth.

"Det är Seth, smartass. Han pratar med dig i tankelänken" sade min varg 

Och hur f'n, svarar jag till någon i tankelänken?

"Tänk på honom och det du ska säga" Sade min varg, vad skulle jag göra utan henne?

 "Det undrar jag ochså" hörde jag hur hon sade kaxigt, 

Jag orkarde inte svara Seth och bestämde mig för att gå tillbaka in, men när jag försökte funkade det inte. 

Gissa varför, om du gissade på att "min varg" fortfarande har kontroll så har du rätt.

"Seth, min varg har fortfarande kontrol" sade jag i denna 'tankelänken'

Jag hörde hur han suckade och sade

"Då har du inget annat val, du måste slåss"

Jag svalde hårt och bestämde mig för att blunda, jag ville inte se alla vi dödade, men ändå fick jag en sån kick och det kändes som att jag gjorde något bra för Seth's och min flock.

Jag var stolt

-

Det hade gått strax över en timme och och vi hållde fortfarande på, det visade sig att dom första som kom var flra dussin mer. Jag hade fortfarande inte gjort något, det var bara min varg men jag undrar fortfrande hur hon kan allt det här. 

Jag/min varg stod och slogs med en brun medelstor varg när jag kände hur något, eller snarare sakt någon, smällde till i min sida och vi ramlade om kull. Jag låg där och kipade efter luft när min varg sade något jag trodde jag aldrig trodde jag skulle få höra

'Vanja, du måste slåss själv, jag orkar inte nå mer' 

Jag svalde hårt och jag kände hur hon gav min kontrollen igen

Efter ett tag av att spela död så hoppade jag upp mina ben och tänkte tillbaka på hur alla andra har gjort     (För alla som undrar så är hon i varg form fast hon styr nu själv)

Jag gav i från mig ett stort yl, mesta dels för att verka cool hehe, men det jag inte förväntade mig var att alla varg huvuden vreds åt mitt håll och stanade upp sina slaggsmål.

Ehhhhh

'Jag sa ju att du var starkare än alla' sade hon och jag kunde bara tänka mig hur hon flinade som en galning

Jag gav i från mig att skäll och alla rouges evakuerade snabbt mot skogen igen.

' Umh du varg kan du hjälpa mig att skifta?' frågade jag lite tyst

' Alltid'  sade hon

' Vad är ditt namn föresten? Det känns lite kontigt att alltid kalla dig för varg...'

' Vera' sade hon stolt

' såååå, jag kan kalla dig för Vera varg? ' sade jag och flinade

'Aldrig' sade hon bestämt

Det var det ända jag hörde innan jag omfamnasdes i mörker, det var väll lika bra så jag inte behöver lida av smärtan i min sidan...

-

Sååååå, vad tycker ni? ;)

Jag vet att det var kort, att det tog mig tid att uppdatera osv osv osv... :/

Men jag har hittat min inspramation igen

*Applåder* :)

xoxo, Sanna :*

ps, Mickan och Vanja på sidan ;)