Kapitel8

1K 16 4
                                    

Ett lite längre kapitel som jag hoppas ni gillar! Rösta, kommentera! Ni kan skriva till mig på kik : andreealundin , följa min wattpadinstagram : wattpadandrea! Enjoy, läs och njut! 💕

-förra kapitlet-

- Säkert mamma. Sa jag för mig själv och tog upp mobilen ur byxfickan och såg att det var från Felix.

"Synd att vi aldrig ses igen" stod det och sen smällde det till och jag såg lågor omringa stugan.

---

- Emelie perspektiv -

- NEEEEEJJJ!! Skrek jag högt.

Jag bara stod och stirrade på elden som spred sig runt stugan, varför gjorde Felix det här? Han älskade ju mig, eller?

- Emelie!!! Hallå?!?! Skrek Omar i mitt öra och jag kom tillbaka till verkligheten. Jag vände mig mot dom och jag såg hur Ogge och Oscar försökte hitta en utväg.

- Det var Felix.

- Va? Frågade Omar.

Jag visade Omar smset och han bara gapade.

- Vi har hittat en utväg! Hörde vi Oscar ropa uppifrån vinden. Precis då kollade jag ut genom fönstret och såg någon som såg ut som Felix springa förbi med en bensindunk. Jag hann inte säga till Omar innan han ryckte i mig.

- Kom ! Skrek han och tog tag i min arm och vi började springa upp. När vi kom dit hade Ogge krossat ett fönster och kollade ut.

- Vi kan hoppa ut här. Det finns en sandhög vi landar i. Sa han och tog tag i min hand. Du hoppar först Emelie. Sa han.

- Nej, ni gör det. Sa jag och rykte bort mig från hans grepp.

- Emelie du måste hoppa. Sa Omar och en tår föll ner över hans kind.

- Okej. Sa jag och gick fram till fönster och ställde mig på fönsterkarmen.

- Jag hoppar med dig. Sa Oscar och ställde sig bredvid mig, han måste ha sett hur rädd jag var.

- Tack. Sa jag och vi flätade ihop våra fingrar.

- 1...2...3!!! Och sen hoppade vi, när vi landade fick jag kramp i fötterna och jag kollade mot stugan, jag skymtade en skylt som det var en kamera på och sedan kände jag hur Oscar drog bort mig från sandhögen och ner till stranden. Han la mig i vattnet och jag kände hur det sved i benen. Jag såg 2 killar springa ner mot oss och sen slöts mina ögonlock.

Jag vaknade av att någon rörde sig bredvid mig. Jag vände mig om och såg att det var Oscar. Han öppnade ögonen och tittade på mig.

- Förlåt om jag väckte dig. Viskade jag och satte mig upp i sängen.

- Det är lugnt. Viktigare är hur du mår idag? Svarade Oscar och först förstod jag inte vad han menade. Sen kom jag och tänka på gårdagen, smset från Felix, branden, hur Oscar drog mig till vattnet och hur mitt ben sved. Jag klev upp och märkte att jag bara hade bh och trosor på mig men jag brydde mig inte. Oscar var ju min bästa vän.

-Oscar perspektiv-

Jag såg paniken i hennes ögon då hon klev upp och märkte att hon bara hade underkläder på sig, men hon verkade inte bry sig. Jag satte mig upp då jag såg såret på hennes ben, och hon verkade märka att jag kollade för hon riktade blicken ner på benet.

- Vad har hänt?! Skrek hon rakt ut.

- Ta det lugnt. Försökte jag lugna henne, men lyckades inte så bra.

- Vad har hänt? Vad hände igår? Hur kom jag hit? Vart i helvete är Felix?!?! Ropade hon och fick panik. Hon satte sig mot väggen och drog benen intill hennes kropp och började gråta, då kom Omar och Ogge in.

Äkta kärlek försvinner inteTempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang