Att välja rätt | M&M {AVSLUTAD}

1.5 Ljugit om halva minbarndom

// Filippas Perspektiv \\

Tillbakablick

Tove - Ah, vadårå?

Jag tog ett djupt andetag och blundade hårt. Var det nu hon skulle få reda på att jag hade en tvilling? Var det nu hon skulle få veta att jag ljugit om halva min barndom.

Förmodligen.

Filippa - Ehm... Asså jag har inte varit helt ärlig mot dig..

Jag var skitnervös. Och egentligen ville jag inte det här. Men nu var det försent. Jag kunde inte ändra mig här och nu. Tove kollade in i mina blågröna ögon och jag kunde inte vända bort blicken. Hennes ögon var såna som man fastnar i.

Tove reste sig upp och började att gå mot mig. Hon satte sig mittemot mig i sängen och ryckte åt sig en kudde som hon fort satte i sin famn för att krama.

Tove - Jag antar att jag kommer bli chockad?

Filippa - Kanske... Det beror hur du tar det...

Tove nickade och såg lite skeptisk ut.

Jag är som sagt skitnervös. Hur kommer Tove att ta det? Kommer hon bli sur på mig, aldrig prata med mig? Eller kommer hon stötta mig. Jag hoppas på det sista.

Tove - Jag kommer nog ta det bra. Hur farligt kan de va liksom?

Jag mumlade tyst till svar. Ja... Hur farligt kan de va?

Filippa - Jo... Malin och Niklas är inte mina riktiga föräldrar. Och jag flyttade aldrig hit.

Tove - Ehm, nu hänger jag inte med? Vadå inte dina riktiga föräldrar? Jag har ju sett bilder på dig när du är liten.

Filippa - Ja, men hur gammal var jag då... Har du någonsin sett bilder på mig när jag är mellan 0-6 år?

Tove skakade på huvudet innan hon sken upp i ett leende.

Tove - Eller jo, den där bilden dom står... Nej, det är Liam...

Jag nickade... alla bebisbilder i det här huset är på Liam. Inte en ändå på mig. För att jag bodde inte här som bebis. Och hur ska man säga det då...

Tove - Men vad menade du med att ni, inte flyttade hit?

Filippa - Jag, flyttade inte hit...

Tove - Sak samma..

Filippa - Jag blev kidnappad.

Tove satte förvånat händerna för munnen. Sedan lutade hon sig fram för att viska något.

Tove - Av Malin och Niklas?

Jag skrattade och puttade bak henne så att hon landade på ryggen.

Filippa - Nej, av två gubbar...

*

Jag hade berättat hela historien och nu satt både jag och Tove i tårar. Malin öppnade dörren och jag kollade förvånat upp på henne.

Malin - Men vad händer tjejer? Har någon dött?

Både jag och Tove kollade på varandra och skakade på huvudet.

Filippa - Jag berättade för Tove om Emma.

Malin - Åh, gumman!

Malin kom fram och satte mig i hennes famn. Såhär älskade jag att sitta. Gråtandes i mammas famn. Eller, Malins famn.

Tove kom bakifrån och alla tre satt nu i min säng och kramades. Jag kände hur jag blötte ner Malins svarta blus med mina tårar. men jag brydde mig inte. Jag brydde faktiskt inte ett skit.

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Vad vill ni ska hända?

Kommentera & rösta för mer, som vanligt
Puss & kram! / C