En riktig jävla klyscha

- 3 - Jag trodde du ville.

- Leah -

"Redo att gå?" Frågar Melissa. Jag nickar och går till andra sidan av hennes moped, jag har en egen, men den är sönder, Liam lånade den och körde ner i diket. Det verkar inte som att den borde gå sönder då, men det gjorde den tydligen. Även om de är de han säger så tror jag inte på honom, jag litar på honom, men det låter inte trovärdigt.

Melissa sätter sig först och sedan sätter jag mig bakom henne. Hjälmarna tar vi på oss och sedan börjar hon åka mot biosalongen. Hon kan inte köra, inte ett dugg. Men jag kan ju inte säga det till henne. För hon är väldigt känslig. Även om hon är min bästa vän så blir jag väldigt arg på henne ibland.

När vi kommer fram till biosalongen är klockan kvart i 9, vi parkerar i parkeringshuset som är bakom, sedan går vi in. Jag ser två killar, de ser ganska okej ut, trevliga, det här kommer nog gå bra. Jag börjar gå mot dem, men när jag inser att de inte är de killarna vi ska vara med stannar jag. Philip och Jakob, från igår, sitter på en av bänkarna och Melissa är på väg dit. Jag tar tag i hennes arm, vilket gör att hon av reflex vänder sig om mot mig.

"Är det de killarna vi ska gå på bio med?" Frågar jag nervöst i ett hopp om att inte är är så.

"Ja, Jakob bjöd mig." Säger Melissa uppspelt och fortsätter gå. Killarna reser sig upp. Jakob har kort brunt hår som just nu är fixat med vax. En grå hoodie har han på sig, tillsammans med ett par svarta jeans och militärgröna skor. Philip däremot har på sig ett par slitna jeans, vita sneakers och en svart bomberjacka. Philips blonda hår göms bakom en svart keps.

"Hej" Säger Jakob och kramar om Melissa, Philip sträcker fram handen till mig och jag skakar den.

"Trevligt att träffa dig.. igen." Säger Philip och jag ler. Han är ganska rolig, tror jag, det är den uppfattningen jag har fått från han.

"Ska vi gå upp?" Frågar Jakob och vi alla nickar. Upp för trappan går vi tillsammans. jag bredvid Melissa och killarna framför oss.

"Vilken film ska vi se?" Frågar jag Melissa när vi precis tagit de sista steget på trappan. Hon rycker på axlarna.

"Jag vet inte, killarna skulle välja en film." Svarar hon. Jag nickar, även om jag vet att de inte är bra. För just de här killarna kommer välja en skräckfilm, jag känner dem inte men de är fuckboys som letar uppmärksamhet. Jag vet de, och jag gillar dem inte.

Jag tar ett djupt andetag när vi går in i salongen. Killarna går och sätter sig och vi följer efter dem. De sätter sig med två  stolars mellanrum, alltså ska vi sitta mellan dem. Jag sätter mig bredvid Philip och Melissa bredvid mig.
"Vilken film ska vi se?" Frågar jag Philip när han tar av sig sin jacka, nu sitter han där i en vit T-shirt.
"Haunted prison." säger han. Skräckfilm, precis som jag trodde. Efter några minuter av reklam börjar filmen. Jag har aldrig varit rädd för skräckfilmer, men jag har aldrig varit ett fan av de heller. Så lycka till med de här. "Säg till om du blir rädd, jag kan hålla om dig." Säger han sedan.
Jag nickar, så patetiskt att ens försöka, jag kommer inte be honom hålla om mig.

Ungefär en timme in på filmen hoppar jag till, inte för att jag är rädd, inte för att de är läskigt, utan för att jag känner en arm om mig, jag sa aldrig till. Jag ville inte att han skulle göra de. Hans arm är svettig, det känns varm och äckligt. Jag vill bara ta mig ur den här stela situationen. Men jag gör det här för Melissa, och filmen är slut om typ en kvart.

Efter en kvart är filmen äntligen slut och jag reser snabbt upp, Philip ler mot mig, det leendet har man sett allt för många gånger innan. Vi går alla ut från bion, Melissa och Jakob går bredvid varandra, så jag hamnar bredvid Philip.

När vi väl är en bit från biosalongen stannar alla, även jag. Jag känner mig ganska ynklig och liten bredvid killarna. Philip lägger armen om mig, runt midjan. Jag försöker smidigt få bort hans arm, men han håller kvar den.
"Vi kommer strax." Säger Jakob och drar med sig Melissa en bit bort. Jag står ensam kvar med Philip. Han släpper äntligen taget om mig och vänder sig med blicken mot mig. Han är längre än mig, bara några få centimeter längre. Han lutar sig mot mig, han fuktar läpparna och lägger händerna på mina kinder. Jag försöker backa, men de går inte, för en vägg är bakom mig, men jag vänder bort ansiktet från honom. Han backar inte, han fortsätter försöka. Jag trycker till med armarna, men han står kvar, fast inställd på att få de han vill.
"Jag vill inte." Skriker jag till honom. Han backar från mig och rättar till mitt hår, som trasslats till.
"Jag trodde du ville." Säger han då, jag ger ifrån mig en djupt frågande blick.
"Varför trodde du det, när jag försökte ta mig ur ditt grepp?" Frågar jag honom, han ler bara och rycker på axlarna.
"Jag tänkte att du ville eftersom att du är så.." börjar han. "Så lättklädd." Säger han sedan.
Jag suckar för mig själv, men jag vet att han hör. Jag går förbi honom, men han tar tag i min handled. Hans hand är iskall, äckligt kall. Jag ger honom en frågande blick, men inget svar får jag innan jag går iväg. Jag riktar mina steg hemåt.

Okej, ett tredje kapitel. Vad tror ni kommer hända nu, vem tror ni den där Theo är?
Vet att jag inte lägger ut så ofta, försöker verkligen. Vill ni ha långa kapitel som kommer ut lite då och då, eller lite kortare kapitel som kommer oftare. Kommentera gärna så att jag vet att ni gillar boken❤