En riktig jävla klyscha

- 7 - Vi kör 5 frågor

- Leah -

"Theo, är det du? Hej!" En lång, blond tjej kommer fram till oss. Är det Theos flickvän? Hon har blå, stora ögon och stora rosa läppar. Jag känner igen henne, men jag vet inte varifrån. Det är något som är bekant med henne, men jag kan inte sätta fingret på det.
"Lisa! Hej, vad gör du här?" Frågar Theo och jag vet uppriktigt inte hur jag ska tolka hans min, en blandning av förvåning, glädje och han ser lite blek ut.
"Öhm, jag och några från skolan grillar där borta." Säger tjejen som tydligen heter Lisa. "Ni får komma om ni vill." Säger hon med ett stort leende mot alla killar, men när blicken landar på mig försvinner leendet,.
"Alltså tack, men jag skulle precis gå, jag måste hjälpa mamma med något, men kanske en annan gång." Säger Theo och kliar sig på baksidan av hans huvud.
"Men din mamma är ju med Mike." Säger den där Lisa.
"Ja, jag vet, men jag måste.." Börjar han och kollar runt omkring. Ljuger han för henne? Försöker han komma på en ursäkt? "..ta hem Leah, vi måste fixa en sak, till hennes mamma." Fortsätter han sedan, och konstigt nog verkar Lisa inte förstå att han ljuger.
"Aja, okej. Kanske en annan gång då." Säger hon när hon vänder sig om och går iväg. Går iväg till några killar, som står och grillar.
"Hjälpa min mamma?" Frågar jag när Lisa är bortom hörhåll. Alla börjar skratta och stämningen mellan oss blir aningen bättre än innan.
"Ja, förlåt, men jag hoppas det är okej om vi går." Okej? Såklart det är okej. Det var ju dig jag kom hit för. Jag nickar med ett litet leende.
"Men ni kan ju stanna." Säger jag och Theo samtidigt, i mun på varandra.
"Aa, vi kan ju ringa hit några andra, då kan ju ni gå och hjälpa din mamma." Säger Robin och de andra bara nickar till svar.
Vi drar snabbt på oss våra kläder och sedan börjar vi gå hem. Vi går på en liten stig i nästan 10 minuter innan vi kommer ut på en riktig väg.
Himlen är mörk, men klockan är inte mycket än. Bara åtta.
"Såå.. vem är Lisa? Är det din flickvän?" Frågar jag men vill inte möta Theos blick. Om det är hans flickvän är min plan helt förstörd. Ett litet skratt, nästan ett fnissande, hörs från Theo och i ögonvrån ser jag att han ler.
"Nej, det är mammas pojkväns dotter, så typ min plastsyster, kan man väll säga." Jag vänder blicken mot honom och ler ett brett leende. Lättnaden i min kropp tar över. "Vadå, är du svartsjuk?" Hans ögonbryn går upp och ner.
"Svartsjuk? Aldrig." Min blick vänds ner mot marken vi går på och jag ser att mitt skosnöre snart kommer gå upp.
"Jaja, säkert." Jag tar några steg innan jag märker att Theo ha stannat. "Du vet, alla vill ha mig." Han lägger armen om mig och jag blir varm. Eftersom jag bara har ett linne på mig och det börjar blir kallt ute. Min gåshud på armarna försvinner, men mitt leende blir bara större.
"Ja, som om." Jag går fortare nu och det känns som att solen gör det också. "Så alla förutom jag då?" Jag vänder mig om och går baklänges.
"Nej, alla inklusive dig. Du älskar mig." Han skrattar och avslutar det med ett leende.
"Njaa, i dina drömmar kanske.." skrattar jag fram, sedan vänder jag mig om och går med blicken åt rätt håll.

Vi går förbi lekplatsen, den barn älskar, den alla barn vill vara vid. Jag kan se den från mitt fönster på rummet. Det är inte ett enda barn där nu. Jag stannar och lutar mig mot staketet som är vid kanten av lekplatsen.
"Vill du hänga med mig?" Jag pekar mot klätterställningen som är närmast mig. Svaret jag får är bara ett leende. Jag hoppar över staket och springer fram till klätterställningen. Jag klättrar upp och sätter mig, med benen hängandes på sidan. Theo kommer upp och sätter sig bredvid mig. Men efter några sekunder hänger han upp och ner i knävecket.
"Känner jag dig? Alltså sedan innan?" Jag ler mot honom, men jag är inte säker på att han ser mig i mörkret.
"Nej, jag tror inte det, hurså?" Han verkar inte förstå vad jag menar.
"Nej, men du vet, det känns som att vi har känt varandra sedan vi var små." Han hoppar ner från klätterställningen och går bort till gungorna. "Din barnslighet påminner mig om min barndom." Han blänger på mig, men jag ser även ett litet leende.
"Ha ha." Han betonar orden men inget riktigt skratt kommer ut från hans mun. Han sätter sig på gungan och tar fart.
"Vi kör 5 frågor." Säger Theo och ler, fortfarande när han sitter på gungan.
"Okej, jag har tre saker att säga till dig. 1. Du är verkligen barnslig, 2. Ja, jag är oskuld, och 3." Säger jag när jag klättrar ner för ställningen och går fram mot honom. "..du börjar." Jag sätter mig på gungan bredvid honom.
"Okej, jag är inte barnslig, jag vill bara lära känna dig bättre och jag tänkte inte fråga dig om du var oskuld förrän tredje omgången, men då vet jag det." Skrattar han fram och puttar till mig på armen.
"Vi har känt varandra i snart en månad, du har haft ganska mycket tid att lära känna mig." Han vänder blicken mot mig. "Du börjar." Säger jag ännu en gång.
"Okej, okej. Leah, vad vill jag veta om dig?" Frågar han, förmodligen till sig själv. "Vilken linje vill du gå på gymnasiet?" Min blick vänds mot hans. Var det hans första fråga?
"På riktigt?" Han nickar bara. "Jag vet inte, humanistiska kanske." Han ser förvånad ut. "Jag gillar språk.. och litteratur." Säger jag bara. "Min tur."
Han nickar och jag ler.
"Vad tycker du om Viola?" Ew, bara hennes namn gör mig äcklad. Nu när jag tänker på det är det många människor som gör mig äcklad.
"Jag vet inte ens vem det är." Säger han och skrattar, mycket skrattande idag. "Eller är det hon som var med på mattelektionen idag?" Frågar han och jag nickar till svar. "Hon är väl trevlig, antar jag, jag har aldrig pratat med henne, men hon har inte gjort mig något så.."
"Jag blir äcklad bara av att tänka på henne." Han ler mot mig.
"Som du blev äcklad av mig, eller? Bara ge henne en chans, man vet aldrig med människor." Äcklad av honom? Märkte han det?
"Äcklad av dig?" Han nickar och lägger handen på mitt knä.
"Det gör inget, men du var inte så diskret." Han tar bort sin hand, istället drar han den genom sitt hår.
"Jag blev inte äcklad av dig." Ljuger jag och försöker dölja min blick som kommer avslöja mig om han ser den.
"Du behöver ljuga för mig." Fan. "Jag vet ju att du gillar mig nu." Jag blänger på honom, men ingen av oss kan låta bli att le.

"Du vill inte glida med mig istället då?" Frågar han och går iväg mot rutschkanan. Vi har kört 5 frågor ett tag, men de flesta frågorna handlade om vad vi gör på fritiden, intressen och gymnasiet.
"Alltså du är ju sämst." Säger jag och vi båda skrattar.
Efter flera varv på rutschkanan sätter vi oss högst upp. Mestadels för att vi har tröttnat, men även för att vi skyddas av vinden här och det är iskallt.
Jag ser in i hans stora gröna ögon som glittrar och ett leende sprids automatiskt på mina läppar. Han lutar sig mot mig och våra läppar snuddar vid varandra. "Jag fick aldrig ställa min sista fråga." Säger Theo, jag lägger min hand på hans nyckelben.
"Bara att fråga på." Svarar jag och lutar min panna mot hans.
"Skulle du kyssa mig tillbaka om jag kysste dig nu?" Säger han med ett stort, brett leende på läpparna.
Jag lutar mig närmare honom och ska precis kyssa honom när..

"Vad fan håller ni på med?" Jag släpper blicken från Theo och vänder den istället åt de håll som rösten kom ifrån. Pappa. Jag reser mig snabbt upp, och drar med mig Theo på vägen. "Du kan inte göra som jag säger en enda gång? Jag sa åt dig att hålla dig borta från honom."
"Det kanske kommer som en chock för dig, men jag bryr mig faktiskt inte om vad du säger." Jag tar tag i Theos hand bakom ryggen.
"När blev du så kaxig? När du träffade honom?" Theo dra lite i min hand, så jag vänder blicken mot honom. Han nickar åt porten. Först förstår jag inte vad han menar, sedan kommer jag på.
"Vet du vad? Du har rätt, Theo är inte rätt kille för mig." Jag släpper Theos hand och åker ner för rutschkanan. Pappas blick säger att han inte förstår något av det som precis hände, precis som jag vill att det ska vara.
"Aja, kom nu, mamma undrar vart du är." Theo går före oss mot porten, precis innan han går in blinkar han mot mig.
"Vänta, jag måste knyta skon." Säger jag och böjer mig ner.
"Vi är strax hemma, du behöver inte knyta skorna." Jag reser mig upp igen, efter att mina skor har blivit knutna.
"Jo, om jag ska springa." Säger jag och kutar allt jag har mot porten, jag hinner precis stänga innan pappa hinner in.
Theo låser dörren och vi springer upp till tredje våningen.
"Tack." Säger jag och kramar om Theo. Han luktar gott, riktigt gott. Ingen vanlig herrparfym, utan lite sötare.
"Det gör inget, du hade också stängt ute min pappa om han hade sett oss där." Säger Theo och vi båda skrattar. Jag hör hur porten öppnas och jag springer snabbt in i lägenheten, precis innan jag stänger dörren vinkar jag till Theo.
Jag springer in till badrummet och låser dörren. Tänk att jag nästan kysste Theo. Tänk om Viola hade sett det, då hade hon flippat ur. Jag slänger av mig mina skor, byxor och min bh. Sedan tar jag fram min tandborste.

När jag är klar går jag in på rummet igen och slänger mig på sängen. Nu ska jag sova. Med tanken om att jag och Theo nästan kysstes.

Okej, jag letade efter en bild som skulle passa bra till det här kapitlet, so don't judge me if you don't like it. Bilderna som jag har lagt dit är så jag tänker mig att det ser ut, oftast iallafall, men ibland hittar jag inga bra bilder. Ni får självklart välja själva, ifall ni vill att Leah ska vara blond eller vad ni tycker.

Sjunde kapitlet klart. Kommentera gärna vad ni tycker, även kritik. Jag ser det bara som något bra, så säg vad ni tycker.