En riktig jävla klyscha

- 6 - Sisten i

- Theo -

Där står hon nu, på balkongen bredvid min. Hennes vackra hår flyger med vinden, det är en aning blött. Jag ser att hon fryser, hon har gåshud på armen. Killarna kollar på henne dem med, särskilt Philip, jag vet om deras dejt. Hur hon gick med på det vet jag inte, jag trodde inte han var hennes typ av kille. Philip ville nog inte gå på dejt med henne egentligen, jag vet vad han är ute efter. Samma sak som med alla andra tjejer. Men jag klandrar honom inte, vill han göra det så är det hans val. Dagen efter att jag sa att hon var vacker till killarna, då valde han att gå på dejt med henne. Vad som hände vet jag inte, Philip ville inte prata om det, så jag antar att det inte gick som han ville.

Hon står och nynnar, förmodligen till låten som spelas i hennes hörlurar. Hon börjar sjunga och killarna börjar skratta. Hon vänder sig mot oss och skrattar hon med, men jag ser att hon rodnar, hennes kinder blir röda och och hon ler. Jag nickar mot henne, och hon nickar tillbaka. Första gången hon visar intresse över att se mig.

"Hej." Säger Philip och jag ser hur äcklad hon blir. Jag ler för mig själv, jag kan bara föreställa mig hur Philip skäms just nu. Hon nickar även till honom. Mitt leende blir större när jag ser att hon ler mot mig. "Vill du hänga med oss ut?" Frågar Philip, vad tänker han göra nu? Hon ser bara frågande på mig, och försöker förstå genom ansiktsuttryck. Men jag visar att jag inte heller vet.
"Vart ska ni?" Frågor hon och jag ser att hon inte vill egentligen, men hon försöker ändå av någon anledning.
"Bada." Säger Jakob och rycker upp och ner med ögonbrynen. Hon vill inte, jag ser det på henne, säg inte ja, säg bara att du inte vill. Snälla, säg nej.
"Visst." Fan.

En stund senare är vi alla, Philip, Jakob, Robin, Leah och jag, påväg ner till södersjön. Alla som bor i närheten går dit, ett väldigt populärt ställe har jag hört, jag har aldrig varit där, så jag hänger bara på de andra. Det är säkert många där nu, första dagen i skolan och det är skitvarmt ute.

När vi kommer fram ser jag inte många från skolan, men många killar, och allas blickar ligger på Leah, Philip ser det också. Han går fram till henne och lägger armen om hennes midja. Jag tror inte hon ser killarna som kollar på henne, hon är ganska blyg av sig och hon verkar inte ta åt sig av komplimanger, eller det är så jag har sett henne iallafall.
"Ska vi sitta här?" Frågar Jakob när vi är vid en ganska solig plats. Alla nickar och vi sätter oss ner. Killarna drar snabbt av sig sina tröjor, Robin och Jakob springer ner i vattnet, medan jag och Leah tar av oss våra kläder. Philip sträcker fram handen till henne, men hon tar den inte. Att han inte slutar försöka.
"Jag ska börja sola." Säger jag och lägger ut min handduk på gräsplätten som sprider sig längst med kanten av sjön.
"Aja, jag ska bada, hänger du med?" Frågar Philip, men jag ser att hon inte vill. Varför följde hon med?
"Öhm, jag tror jag solar, solen ligger på bra nu." Säger hon och lägger sin handduk bredvid min.
"Aja, okej." Säger Philip och går ner till de andra killarna. De har redan doppat sig och nu skvätter de vatten på varandra.

"Vad är det mellan dig och Philip?" Frågar jag efter en stund, säkert efter en halvtimme av tystnad. Hon ligger på mage och och blundar, när jag reser mig upp öppnar hon ögonen och ler mot mig. Hon är så vacker när hon ler.  Hennes hår hänger framför ansiktet, nu reser även hon på sig.
Hon vänder sig mot sin väska och tar fram en hårsnodd, med den gör hon en slags boll mitt på huvudet, men allt hår stannar inte kvar.
"Jävla babyhår." Säger hon tyst för sig själv, och försöker blåsa bort det från ansiktet men det åker tillbaka och landar framför hennes ögon. Jag sträcker mig fram och lägger hennes hår bakom örat. Hon vänder blicken och jag kan inte annat än le.
"Ska ni bada nu?" Frågar Philip som kommit upp från vattnet. Han sätter sig mellan oss och ler mot mig, men min blick ligger på Leah, sättet hon blänger på Philip, men ler när han kollar på henne. Gör hon så mot mig också, eller är det bara Philip?
"Ja, kom så badar vi." Säger Leah och hoppar upp, hon går ner mot vattnet och Philip hänger på, tätt intill. Han lägger handen på hennes rumpa och jag känner ilskan åka genom min kropp. Hon tar tag om hans hand och puttar bort den från henne. Sedan vänder hon sig om. "Kommer ni, eller?" Säger hon och lägger huvudet på sne. Jag vet att hon kollar på mig, men ändå är jag den som är sist upp, och hon rör sig inte ur fläcken förrän jag är nära henne. Hon går nära mig och hela kroppen värms upp i hennes beröring, vi rör inte varandra, men min kropp får det att kännas som att vi gör det. Hennes värme förs igenom mig snabbare än blixten, men det känns ändå som att tiden stannar. Hela jag blir varm, varmare än jag var redan innan, hur mycket än solen bränner på mig, så är det ingenting, ingenting emot känslan jag får vid Leah.

"Sisten i." Säger Leah och springer ner i vattnet. Killarna är redan flera meter framför oss, så de har försprång ner. Men jag ger inte upp för det, jag springer ner i vattnet och kastar ner hela mig under ytan. Efter mig kommer Leah, sedan Robin, Jakob och sist Philip. Han kommer i när jag redan kommit upp, Leah också. Vi börjar simma, och killarna hänger på.

Vi simmar, och simmar, och simmar, Leah är framför mig, och när jag vänder mig om, är killarna inte kvar, de simmade tillbaka, och vi har kommit längre än halvvägs över sjön, vi är nästan över hela. Hon simmar snabbare nu, och jag hänger på, när hon är nära kanten kan hon börja gå, det är grunt. När vi kommer upp sätter hon sig på en stor sten vid kanten av vattnet.
"Det är ingenting mellan oss." Säger hon och lägger en slinga bakom örat. Först förstår jag inte vad hon menar, men sedan kommer jag på, vad är det mellan dig och Philip, orden ekar i mitt huvud.
"Ni var på en dejt, du vet, dagen efter vi träffades." Min hjärna känns mosig och jag får svårt att andas.
"Jag gjorde det inte för att jag ville." Säger hon och vänder blicken mot sina händer. "Jag gjorde det för att Melissa ville gå med Jakob." Hon vänder upp blicken mot mig igen och ler. Det här leendet är inte som de andra. Det här leendet är inte riktigt, något är inte rätt.
"Men Jakob gick bara för att Philip ville gå med dig." Hennes ansiktsuttryck är annorlunda nu. Hon ser nästan förvånad ut, jag trodde hon visste det.
"Du skämtar!" Jag skakar på huvudet och hon lägger sitt i sina armar. En djup suck lämnar hennes läppar.
"Vad hände.." börjar jag, men inser att jag inte borde fråga.
"Mellan mig och Philip?" Säger hon med ett snett leende, inte ett jag är glad leende, utan snarare ett jag trodde du visste, men jag är glad att du inte vet leende. Komplicerat? Ja. Jag nickar, i hopp om att hon ska förklara. "Vi alla fyra gick på bio, efteråt gick Jakob och Melissa bort en bit, så jag stannade med Philip. Han försökte.." börjar hon, men skrattar sedan. Vad är det som är så roligt? "Kyssa mig." Ett lite mer ljudlöst flin breder ut sig på hennes läppar.
"Och det är kul för att du gillar honom?" Hur säker jag än är på den fronten, så måste jag veta. Om hon gillar honom vill jag veta, det är onödigt att försöka om hon gillar en av mina bästa vänner, om man ens kan kalla dem det. Jag har känt dem i lite mindre än en vecka. Nu skrattar hon högt och hon måste böja sig och hålla för magen. Mitt leende försvinner långsamt från mitt ansikte.
"Jag och Philip, aldrig." Säger hon med ett brett leende. "Det är roligt för att han inte förstod att jag inte gillade honom. Jag hade aldrig ens sett människan tidigare. Första gången var samma dag som du och jag träffades." Säger hon och kollar ut mot vattnet. Vad är klockan nu? Det börjar bli mörkt, men vi har ju inte varit här så länge. "Kolla här." Hon reser sig upp och kupar händerna mot himlen. Vad håller hon på med?
"Vad gör du?" Skrattar jag fram och ler mot henne, hon besvarar mitt leende med ett eget.
"Ser det bra ut? Är mina händer runt månen?" Frågar hon och flyttar händerna längre bort från månen.
"Nope, fel håll!" Säger jag och lutar huvudet mot höger. Då vänder hon händerna åt andra hållet. "Nästan..nästan...lite till..där, stopp." Säger jag och reser mig. "Perfekt."
"Ska vi simma tillbaka? De undrar säkert vad vi gör." Hon går ner i vattnet, jag nickar och följer efter.
"Vänta lite." Säger jag, orden får henne att vända sig om. "Du simmade hit för att berätta för mig? Du visste att killarna inte skulle följa med?" Frågar jag och en känsla i min kropp säger att svaret kommer vara bättre än jag tror. Hon lägger huvudet på sne och blinkar, sedan börjar hon simma.

Vi pratar inte mycket medan vi simmar. Det är tyst mellan oss. De enda ljuden som hörs är ljudet från fåglarna, vågorna och svaga ljud från människorna vid kanten av sjön. Jag älskar tystnaden, när allt man hör är natur.

När vi kommer upp på land går vi och sätter oss på våra handdukar.
"Vad har ni gjort då?" Frågar Robin, Jakob ler bara ett snett leende. Philip ser däremot inte så glad ut.
Jag ler ett snett leende till killarna, men vänder sedan bort blicken.
"Vi pratade mest, varför hängde ni inte med? Det hade varit roligare om ni hängde på." Hennes ögon glittrar i solens sken och de bruna håret faller sakta ur hennes knut på huvudet.
"Theo, är det du? Hej." Säger en välbekant röst. Jag vänder mig om mot det håll jag hörde ljudet komma. Den välbekanta rösten tillhör Lisa..

Okej, jag vet att jag inte har lagt ut på ganska länge, men jag har mina skäl. Det här kapitlet har jag haft klart ett tag, men Wattpad har inte fungerat för mig. Jag har försökt publicera kapitlet men då stängs hela appen ner. Men nu verkar det fungera som det ska.

Jag har en fråga, är det någon som fortfarande läser? För det står att jag har typ 80 läsare på hela boken, men det står noll på alla kapitel förutom det första, och där står det typ hundra någonting. Så kommentera ifall ni vill att jag ska fortsätta skriva på boken, eller om jag ska göra en ny.