Flamman inom mig (skriver om, annan bok)

Planen

Kapitel 2

-------------------

Jag var redan 10 minuter försenad och jag orkade inte springa. Det var varmt ute, medan jag gick tänkte jag på min pappa och varför han tog tillbaka Maya...antagligen blev han hjärntvättad. Men av vem? Medan jag gick och tänkte krockade jag in i något, eller snarare någon.

*Aj, men se dig för!*

Jag tittade upp. Om jag skulle varit lite mer "prinsesslik" skulle jag nog ha skrikigt högt, men även om jag velat skrika skulle det inte gått. Jag var som fastfrusen, han såg precis ut som en vanlig människa fast med lite blekare hud men tänderna var allt utom normala människotänder, dom var spetsiga.

*Vänta...är inte du prinsessan Nawda?*

Han tittade konstigt på mig, förmodligen försökte han hitta ett bra ställe att bita mig på.

*Öhh...ja*

*Vad gör du här ute alldeles för dig skälv då?*

Pappa har alltid sagt att man ska akta sig för folk som undrar vad man gör och vampyrer, den här besten var både och. Jag samlade mitt mod, jag skulle inte se ut som en vekling framför honom.

*Frågan är nog snarare vad gör DU här? Vet du inte att det är förbjudet område för vampyrer?*

*Oj, jag ber så mycket om ursäkt!*

Sen försvann han, antagligen använde han vampyr snabbhet.

Det tog ytterligare 10 minuter att gå till skolan och när jag kommit in i klassrummet såg min fröken, Miss Wender inte det minsta glad ut.

*Miss Goldhand bara för att du är prinsessa betyder det inte att du får göra som du vill!*

Jag suckade bara och satte mig bredvid min bästa vän Suzi som precis uppdaterade sin status.

*Dom som läser dina statusuppdateringar har nog inga liv.*

Hon tittade upp på mig.

*När jag väntade på att lektionen skulle börja log Nickolaus mot mig*

Sedan log hon ett stort Suzi leende som alltid fick mig att skratta. Hon har alltid gillat Nickolaus och om jag ska vara ärlig har jag också gillat honom ett tag, men aldrig så mycket som Suzi.

*Det brukar väl bara ta 10 minuter att komma hit, vad hände?*

Jag berättade allt, förutom om vampyren, det var nog bäst att ingen fick veta att det sprang runt en blodtörstig best i staden även om det kändes fel att ljuga för Suzi.

*Wow...jag fattar inte att han inte misstänker nåt*

*Antagligen är han...*

Mer hann jag inte säga fören Miss Wender dök upp bakom oss.

*Inget prat! Om ni vill få era krafter tidigt gäller det att vara uppmärksamma!*

Glömde jag att berätta att jag gick på en magi skola och att alla som bor i Uw är någon slags varelse och att vi häxor inte får våra krafter förrän vi minst fyller 18? Nu har jag i alla fall berättat det.

Resten av skoldagen hände inget speciellt, jag blev bara kallad till rektorn 1 gång, vilket faktiskt var ett rekord. Suzi skulle följa med mig hem, som vanligt men hon var tvungen att imponera på Nickolaus, som vanligt. Hennes idéer var aldrig särskilt bra och slutar alltid med att jag blev utskälld av pappa eller hamnade på sjukhus. Men idag konstigt nog blev det väldigt lyckat.

Hennes idé var att jag skulle hänga från taket, jag skulle tappa taget när Nickolaus kom, hon skulle fånga mig och på så sätt rädda mitt liv, Nickolaus skulle tycka hon var en hjälte och fråga chans på henne.

Självklart kunde jag släppa taget och hon missa att fånga mig, men det är ännu en av hennes briljanta planer.

Jag klättrade i alla fall upp på taket och släppte taget när Nickolaus kom. Men som väntat var inte Suzi beredd och jag väntade mig en hård landning. Men istället kände jag hur jag började falla långsammare. Jag flög rakt ner i Suzis famn, hon bara stirrade på mig och jag stirrade tillbaka. Nickolaus var i alla fall imponerad, han och Suzi pratade i vad som kändes som en timme men sedan när hon sprang till mig sken hon som en sol.

*Hur gick det?*

*Jätte bra, han frågade inte chans men vi fick veta att vi hade jätte mycket gemensamt. Hur gjorde du det förresten?*

*Gjorde vad?*

*Flög!*

Jag skakade på huvudet.

*Jag trodde att det var du som gjorde någonting.*

På hemvägen hem till mig pratade hon om allt hon och Nickolaus hade pratat om, jag ville lyssna men allt jag kunde tänka på är vem som hade räddat mig, vilket måste vara en luft häxa och på vampyren. Nånting sa mig att det här var början på någonting stort.