On the fiftieth day (Sequel to You & I)

Dag 19

Dag 19:

Sky, vad är det som händer? Jag har ont. Varför sitter jag ensam i mörkret i min lägenhet? Jo, det är vad jag gjort det senaste, så det är väl ingenting nytt. Varför bryr de sig inte? Jag är inte värd att bry sig om. Varför hör de inte av sig? De bryr sig inte, jag förstår det. Varför pratar de inte med mig? De tycker att jag är helt dum i huvudet. Varför lämnade de mig bara igår? De orkade inte höra mer på mina snyftningar. Varför sa de ingenting? De har ingen anledning att säga något. Varför försöker de inte hjälpa mig? Den frågan är verkligen den dummaste som någonsin rört sig i mitt huvud. Varför finns de inte här för mig? Jag förtjänar inte det.

Varför tog du ditt liv? Jo, kanske för att den här världen är helt sjuk. Kanske för att världen är fruktansvärt orättvis. Kanske för att den faktiskt inte ens är värd att leva i. Livet är bara en jäkla plåga.

De bara lämnade igår, inte för att jag klagar eller så, jag vet att de inte vill ha något med mig att göra, jag menar jag är bara en person som är fullkomligt trasig av sorg.

Jag har inte hört ett ord från någon av dom på hela dagen, jag antar att de helt enkelt inte bryr sig. Varför skulle de ens bry sig?

Golvet är kallt, Sky. Lika kallt som min insida. Jag håller rakbladet i min ena hand, medan jag skriver det här. Jag vill inte leva längre, världen skulle bli så himla mycket bättre utan mig. Jag är bara helt trasig av sorg.

Jag har bestämt mig, jag gör det. Jag vill inte leva längre. Nu gör jag d...