𝐒𝐀𝐕𝐄 𝐔𝐒 :: [ • 𝑜𝓃𝑒 𝒹𝒾𝓇𝑒𝒸𝓉𝒾𝑜𝓃 • ]

chapter 4: princess

👸Kapitel 4👸

Moas perspektiv

Jag drog för andan och sprang bort till dörren till min familjs hus.

Hovslangen kom närmare och jag hade hjärtat i halsen.

Tänk om det var Louis som skulle kidnappa mig?

''Moa vänta, det är jag Erik!'' ropade rösten bakom mig.

Jag stannade upp och såg Erik kliva av hästen.

''Hur i hela friden fick du tag på hästen?!'' väste jag.

''Man kan säga så här, en av Louis' riddare miste just livet..'' sa han som om det inte var en big deal.

''Hur kan du döda någon?!'' fräste jag och backade undan. ''Tala inte till mig på det viset!'' Röt Erik och klev farligt nära.

''Nej jag tänker inte-.'' jag blev avbruten av Erik's hand som slog ner mig på marken. ''Tig kvinna!'' jag behöll munnen tyst och torkade undan en tår.

Vad flög i honom?

•Johanna's perspektiv•

Jag sprang till närmaste by. Jag hade lyckats skaka av mig hästarna och prins Niall's män.

Byn började uppenbara sig och jag sprang till närmaste hus och bankade på dörren.

''Snälla öppna!'' grät jag desperat efter ett gömställe.

Dörren öppnades och en tjej i min ålder öppnade och slog en hand för munnen. ''Prinsessan Johanna?''frågade hon. Jag nickade och hon föste in mig i sitt hus.

''Vad gör du här? Jag trodde du skulle vara på slottet!'' ''jag rymde, jag vill hem! Niall's män letar efter mig och jag har ingen stans att gömma mig, snälla kan jag gömma mig här?'' ''självklart. sätt på dig arbetskläderna och göm dig under sängen!'' jag gjorde som hon sa.

''Föresten heter jag Elsa sa hon och log milt. ''tack för hjälpen!'' sa jag och gömde min klänning under sängen med mig.en hos knackning hördes ända till sängen i andra änden av huset.

Elsa öppnade och Michael stod där.

Jag svald hårt och hoppades att han inte skulle kunna se mig.

''Jag söker efter prinsessan Johanna!''

''Hon är inte här, sir.'' sa Elsa.

''Men jag trodde-...'' började en utav dom som bodde i huset med Elsa säga tills hon fattade vinken.

''Du trodde vadå?!'' gormade Michael.

''Jag trodde hon sprang vest, inte öst!'' sa kvinnan och Michael verkade gå på det.

Han gick därifrån och snart hördes hovslag och han var borta med resten av männen.

''Tack Elsa!'' sa jag och klev upp från sängen men blev avbruten av en hård knackning igen på dörren.

Elsa hjälpte mig under sängen igen.

''Prinsessan är här inne! Kom fram Johanna innan jag skadar alla här inne, och jag börjar med Elsa!'' hotade Michael. Jag gav upp, jag kunde inte riskera att dom skulle skadas tack vare mig.

Jag klev fram under sängen och gick med min klänning i famnen bort till dörren.

Michael's leende växte självsäkert och jag vände blicken till golvet.

Mina fötter blev helt plötsligt jätte intressanta.

''Vad har vi här då? En olydig flicka ser jag allt!'' morrade Michael och drog tag i min arm.

Han slängde mig över hans axlar och klev upp på hästen.

_

Vi anlände till slottet och en mycket arg Niall stod och väntade på gården. Michael klev av hästen och lät mig ner på gruset men höll fast mina händer.

Niall gick farligt närmare mig och jag satt nästan i halsen då hans jättelika kropp blev som ett torn över mig.

Niall var 19 och fyller tjugo om en månad, han kröns till kung på sin födelsedag och styr över sitt rike.

Jag däremot var bara 14 och fyller 15 fem dagar före Niall.

''Du har varit mycket olydig Johanna, du förtjänar ett straff.''

Mina ögon tårades upp när Michael gav Niall sin piska han hade till hästen.

Niall log hånfullt åt mig och la piskan mot min kind men slog aldrig till mig.

Han tog fram mina händer och slog till dom så hårt att efter 3 slag började jag spricka vid nagelbanden och började blöda.

Jag grät, det gjorde fruktansvärt ont och jag var förödmjukad, alla tjänstefolk såg oss och tittade när Niall slog mig med piskan.

Efter cirka 20 slag slutade han och gav tillbaka Michael piskan.

''My!! Ta med Johanna upp och byt henne om till något fint, trasorna hon bär är hemska!'' röt Niall och efter några sekunder kom My och såg förskräckt ut. Hon var arg men fick inte visa något. ''ja ers nåd.'' sa hon och tog med mig till min kammare.

''Jag är verkligen ledsen Johanna, men du visste bättre än att ge dig av. Du vet att han alltid kommer hitta.'' suckade hon och tog en handduk och torkade bort blodet från mina händer.

Jag snyftade till som svar och hon hjälpte mig av med kläderna och gav mig ett bad.

När hon var klar knöt hon min korsett hårt och jag fick en lila klänning, som precis alla andra var stor.

_

My ledde mig ner till matsalen där prins Niall väntade.

Han hade ett belåtet leende på läpparna och tog tag i mina händer och jag väste till i smärta. Niall kysste mina fingrar och tog med mig bort till tronrummet.

''Du ska bli min drottning en dag, Johanna, du kan inte stoppa mig, bröllopet är redan planerat.'' sa Niall kallt och stirrade med sina kalla ögon in i mina som fylldes med tårar.

''Jag hatar dig!'' fräste jag och drog ifrån hans grepp om mina händer.

Självklart hann han ikapp mig och drog tillbaka mig. ''Hej, sluta upp med dina dumheter och följ med mig här nu Johanna. Lyssna nogrant; du kan inte rymma härifrån, du gifter dig med mig och bli min drottning. Förstått?'' morrade han och drog mig närmare.

Jag nickade ledsamt och kollade ner i golvet. ''sluta med att kolla ner i golvet, Johanna. Du får dig själv framstå som blyg!'' jag kollade förskräckt upp åt Niall's kalla röst.

Han la sina fingrar under min haka och tvingade mig att kolla in i hans ögon

Han böjde sig ner och kysste mina läppar, inte mjukt och romantiskt, utan

hårt och tvingat.

Han bröt iväg från kyssen och ledde mig till en monter iklädd i röd sammet.

På montern låg det en vacker krona som skyddades av glas.

Niall tog av glaset och placerade kronan på mitt huvud.

''Du är en prinsessa nu, min prinsessa.''