Du är inte solen

R.I.P hjärnan

Jag vaknade av att höra den mest irriterande rösten universum någonsin skådat. "VIOLAAA UPP NU! JAG TÄNKER INTE TÅLA ATT DU KOMMER SENT FÖRSTA DAGEN TILL SKOLAN!" Skrek hon. "Aa, snart kommer jag länge tåla att du ger mig öron blödningar" muttrade jag o reste mig. Jag gick fram till spegeln och betraktade mig själv. Jag har långt, brunt hår som slutar lite ovanför mina höfter. 

Höga kindben och soft hy beskriver mitt ansikte ganska bra. Det mest annorlunda med mitt ansikte är inte som täta, långa ögonfransarna, utan mina neon blåa ögon. För alla bryt sig ju om hur jag ser ut. Istället för att fortsätta stirra mig i spegeln gick till min garderob o suckade. Vad ska ha på mig?! Tillslut hittade jag min rätta outfit o (Den på bilden ovanför) gick ned för trappan, inte så snabbt för jag var rädd att jag skulle ramla, inte för det händer ofta då. Hehe. "KAN DU GÅ LÅNGSAMMARE ELLER??!" Hörde jag nån ropa. För att bevisa att det var möjligt gick jag ännu långsammare. När jag var framme i köket kände jag en stor hand som rufsade till mitt hår.

"Godmorgon kära syster" sa han med det fulaste flinet jag har sett.
När jag säger han så menar jag nån som heter Alex, han är den mest irriterande, idiotiska, fulaste, arroganta varelsen som existerar.
Jo, han Är min storebror.
Jag slog snabbt bort hans hand och blängde surt på honom. Vilket fick hans flin att bli större.
"Vill du ha skjuts till skolan?" Frågade han mig.
Jag tänkte efter och fick en idé
"Ja tack kära broder" sa jag och flinade sarkastiskt. Han kollade förvånat på mig en sekund innan jag tog hans nycklar, rusade ut till motorcykeln och hoppade upp på den. Jag hörde skrikande röster bakom mig. Men jag låtsades inte om det. Jag kände vinden i ansiktet och gasade på. Efter en stund stannade jag och kollade upp. 

Den nya skolan. Som den snälla syrran jag är låste jag fast motorcykeln och började gå sakta mot grindarna. När jag öppnade grindarna gnisslade det skithögt och alla blickar vändes mot mig. Snyggt jobbat pucko, tänkte jag. Jag kom på mig med att börja gå. Alla stirrade på mig o jag hörde viskningar. Jag gick med självsäkra steg mot ingången. Hoppas jag iallafall. När jag kom in i korridoren hände dock samma sak.

"EYY du E ny va?!" Ropade nån
Jag visste att han menade mig men jag fortsatte gå.
"Hallå du tjejen!" Fortsatte åsnan ropa till mig
Jag kände hans finger mot min axel o jag vände mig om och skakade bort åsnans hand samtidigt.
"Vad?" frågade jag honom
Han stirrade idiotiskt på mig en stund innan han skakade huvudet o lutade armbågen mot väggen.
"Du E ny va?" frågade han
"Ja"
"Ska jag visa dig runt?"
"Får jag gå nu?"
Han tappade talförmågan några år men sa sedan "varför?"
"Varför inte"
"Är du rädd att bli sen?" Sa han sedan med upphöjda ögonbryn
"Nej" sa jag lätt
"Du ljuger" sa han
Jag försökte göra så att det såg ut som om jag funderade.
"Ja, oftast ja"
Jag kastade en blick på korridoren och märkte att ingen var kvar.

Shit jag E sen!
"Eeeh jag måste gå nu" sa jag bara och sprang iväg innan åsnan hann säga nått.
Vilket klassrum hade jag? Jahap, jag E körd, jag kommer bli sen och mamma kommer döda mig, ta mina högtalare som straff och sparka ut mig ut huset, jag kommer bli hemlös och alkohol...
"Behöver du hjälp?" Frågade någon.
Jag vände mig om och möttes av ett par vackra, gröna, ögon
W.O.W....
Vafan tänker jag?!!!
"J-jag letar efter nåt" stammade jag korkat fram. NEMEN vad perfekt!!! Han kommer tro att jag är dum!
Jag såg hur ett leende växte fram på hans läppar.
"Jag märkte det, vilket klassrum?" frågade han, fortfarande med leendet på läpparna.
"Ehm, hejdå" sa jag o vände mig om och gick där ifrån.
Jaha, vilken underbar dag, jag går hem nu!
En dörr öppnades och en kvinna kom ut.
"Du måste vara Violett La Rioja" sa hon till mig
"Ja, är det klass 1?" Frågade jag och började gå mot dörröppningen.
När jag var framme så sa hon och blängde på mig
"Varför är du sen då?"
Nu var det min tur att blänga på henne.
"Kanske för att jag inte vill vara här egentligen?" Sa jag och hörde skratt ifrån klassrummet.

Mrs kärring mumlade något men släppte in mig.
Jag gick in och såg hur allas hakor föll ner till golvet.
"Vill du presentera dig?" Frågade mrs kärring uppenbart irriterad.
"Nej" sa jag utan att tänka på hur oartigt det skulle låta.
Några fnissade och kärringens ansikte blev röd av ilska.
Jag blev nästan lite rädd så jag vände mig om till klassen och sa
"Hej, jag är Viola...några frågor?"
En kille räckte upp handen och jag nickade mot honom
"Vart kommer du ifrån?" Frågade han stöddigt.
"Från landet ingenstans" sa jag och ryckte på axlarna
Skratt spred sig i klassrummet och en annan tjej räckte upp handen.
"Är du en hora? För du ser ut som en" sa hon bitchigt, ja hon var uppenbart klassens bitch.
"Absolut" sa jag självsäkert till henne (märk min sarkasm) och hon blängde surt på mig innan hon slängde med sitt blonda hår.

Ytterligare en ful kille räckte upp handen och frågade
"Är du singel?" Varför måste alla vara så stöddiga här?!
"Inte för dig" sa jag lika stöddigt tillbaka.
"NU RÄCKER DET! GÅ DIREKT TILL REKTORS KONTOR!" Röt nån mot mig. Jag vände mig om och såklart var det kärringen.
Hennes ansikte var mörkröd, nästan lila av ilska och det såg ut som om hon skulle explodera.
Jag gnuggade mina tinningar och sa
"Kan du vara lite tyst? Du dödar min hjärna"
Om jag sa att dom andra skrattade förut så bokstavligen talat gråter dom av skratt nu. Några skrek "OOOoooo" dom andra skrek "DISSAD!" Jag vände mig om och gick. Ut från skolan. Jag satte mig på motorcykeln och körde iväg.
Aha, då får jag väll köpa en glass då.
----------------------------------------------
Hej! Första kapitel! Jag hoppas ni gillar det, den var kanske lite tråkig men jag E ganska sjuk så ja. Skriv gärna vad ni tycker :).Har redan planerat kapitel 2❤️ Ha en underbar dag!!!❤️