Inlindad

0.9

Jag ställer mig framför spegeln i bara underkläder. Jag tar sedan fram klänningen som ligger på sängen bakom mig och börjar trä den över mig. Det är en tunn takt klänning som slutar under rumpan. Det gillar Will. Mina bröst synd väldigt tydligt, vilket jag är nöjd med. Kanske lite för mycket för bara en lunch.
Men annars blir det bara ett par tråkiga jeans och en t-shirt.
Will tar på sig ett par jeans och en skjorta. Han ler mot mig.
"Will?" säger jag och rättar till min bh under klänningen.
"Ja." säger han medan han knäpper sina knappar.
"Kommer du ihåg när du sa att du skulle berätta en sak?" frågar jag och kollar i hans ögon genom spegeln.
Han släpper taget om knappen och går fram till mig.
"Vi tar det när vi äter, ok?" ler han och försvinner in i badrummet. Jag tar upp mobilen.

Isabelle
12.00
Hej, göra något? Saknar dig redan😂

Jag
12.27
Aw, hade så gärna velat men är på spa med Will!

Isabelle
12.28
Åh, okej.😢 Ha så kul!

Jag
12.28
Det ska jag! Puss😚

Isabelle
Puss😚

Jag la ner mobilen när Will kom tillbaka. Han hade backslick vilket passade honom rätt bra. Vi gjorde oss klara och gick ner för att äta.

Jag beställde en sallad, Will en club sandwich. Det är riktigt gott!

Will torkar sig med en servett runt munnen och harklar sig.
"Jo, älskling." börjar han. Jag kollar upp på honom.
"Jag har riktigt goda nyheter." ler han stort och lägger ner servetten bredvid sin tallrik. Jag kollar nyfiket på honom.
"Vi ska flytta till Thailand! Redan nu nästa vecka! ler han stort och sätter ihop händerna. Thailand? Flytta till Thailand? Min mormor? Kompisar? Skolan? Hur tänker han? Bas sådär liksom, utan att fråga mig.
"Will." säger jag irriterat.
"Vi kan inte bara flytta sådär! Jag går fortfarande i skola och jag har kompisar här. Och mormor, och mina föräldrars grav!" tillägger jag.
"Angelina!" säger han strängt. Jag reser mig hastigt upp och skyndar mig iväg till damernas.
Jag ställer mig vid handfatet. Jag tror jag måste kräkas. Jag andas fort och blir alldeles yr. Hur kunde han? Bara bestämma att flytta till Thailand? Bara sådär!?
Jag ser Will med besvikna och arga ögon i spegeln.
"Du och jag ska flytta till Thailand! Förstår du?" väser han och tar tag i min arm. Jag snyftar. Jag vill inte. Jag kan inte! Men jag måste. Will är den ända jag har. Förutom mormor och Isabelle. Men jag har inget liv utan honom. Hur skulle jag få pengar? Jag bor med honom i ett fint hus. Med hans pengar som han försörjer oss med.
Jag nickar och kollar sorgset ner i handfatet.
"Då får du fan ta att vara lite tacksam! Detta har bostad mig en stor dumma pengar! Förstår du?" väser han och smäller till mig på kinden.