Yonnahs pappa försvinner en sen kväll. När Yonnah går in till hans rum för att leta, blir hon dragen i drawboarden. Till en komik värld.
Där efter förändras hennes liv.
Hon möter sina värsta dagar och bästa dagar. Och hon möter sin prins som en gån...
~Yonnahs perspektiv~ Precis när jag tänkte på det började allt gå snabbt. Alltså för snabbt. Det blev mörkt, ljust människorna rörde sig snabbt och bilarna oxå. Vad är det som händer??.. Sedan stannade allt och blev vanligt igen. Då stannade en bil framför mig och gissa vem det var i bilen. KEVIN! "Ehh.. är du inte i sjukhuset eller? Du är ju skadad vad gör du här ute?" Frågade jag. "Va? Vad pratar du om? Jag mår bättre nu." Svarade han. "M-men jag var ju nyss hos dig.." "Va? Det var 2 månader sedan du besökte mig. Jag har varit i sjukhuset i 2 månader." Sa han. "VAA! Har det gått 2 mån... Nej det kan inte vara sant.." sa jag och reste mig upp. Jag kände hur paniken började komma fram. Det här var inte rätt! Om det har gått 2 mån betyder det att....nej! Kapitlet är inte slut än! Det här är ju en bok, och jag är i den. Så.....om Kevin inte gör något särskilt viktigt så går tiden fortare än i verkliga världen.. Nej, det får inte bli så. Det betyder att kapitlen är inte slut än och jag kommer stanna kvar här! "Ska du stå kvar där eller ska du komma in i bilen?" Frågade Kevin. "Ehh.. jo" sa jag och gick sakta till bilen och satte mig. Sedan startade han motorn och vi åkte iväg. Jag märkte att Kevin kollade på mina kläder och håret. "Är inte du varm. Jag menar... det är ju sommar nu och det är varmt. Och du har varma kläder på dig." Sa han. "Ehh....emm..." nej jag får inte avslöja mig själv. Kevin ändrade plötsligt riktningen. Och började åka mot Shopping city. Nej, har han märkt något eller... "Nu ska vi shoppa något till dig. Och säg inte nej. Ta det som ett tack för att du räddade mig." Sa han. "Sh-shoppa? Eh men.." sa jag av nervositet. Åh tack gud.... Han hade inte märkt något. Men han tror säkert att jag är Sp-störd eller nåt... [Vad skulle du tro då😂]
~Kevins perspektiv~ Asså... hon beter sig lite konstig.. och jag är orolig om hon mår bra. Jag såg att hon hade på sig varma kläder och dessutom samma kläder som hon hade sen vi möttes. Det är nåt märkligt med henne. Jag vet inte vad men... hon försvinner snabbt och döker upp lika snabbt som hon försvunnit. Och det verkar som om hon vet allt om mig OCH min hemlighet. Men det pinsammaste och skummaste var att hon visste vad jag sa om henne. Alltså att hon inte var vacker. Ehm Ehm... asså jag menade faktiskt inte att vara elak eller så men.. "Emm... Kevin det behövs inte. Jag är okej med mina kläder." Sa hon. "Är du säker på att du är okej? Du svettas ju ihjäl dig." Säger jag och ser hur hon försöker få in luft i kläderna. [Hoppas ni förstog vad jag menade här] "Nej, det är bestämt nu! Vi ska köpa en sommar outfit till dig." Säger jag och ler. Hon svarar inte utan bara ler tillbaks. Jag parkerar bilen och sedan så går vi in i ett mall. Jag märker att hon känner sig obekväm med mig. Ja såklart, jag är ju hennes idol om man räknar med att hon vet allt om mig. Såklart man blir nervös... Jag väljer en fin outfit som jag tror kommer passa henne. Jag ber henne att testa den och hon passar perfekt i det.
Oops! Questa immagine non segue le nostre linee guida sui contenuti. Per continuare la pubblicazione, provare a rimuoverlo o caricare un altro.
"Gillar du den?" Frågar jag henne. "Jaa.. väldigt mycket.." säger hon och verkar osäker. "Men då köper vi den då!" Säger jag och går fram till kassan för att betala. Jag tar fram bankkortet och ger den till kassörskan. Sedan kollar jag på Yonnah och ler till henne. Hon verkar mycket nervös nu och hon verkar inte heller att fokusera. [Sorry, grammatik fel!] Jag går fram till henne och tar tag i hennes arm. "Är du ok? "Ja.." hon verkar fortfarande vara obekväm.. Vad är det som händer?
~Yonnahs perspektiv~ Nej, det här går inte att beskriva. Jag inte klara av det här. Hur kommer jag ut härifrån? Snart kommer jag att avslöja mig själv om jag fortsätter att bete mig så. Det verkar redan som om han märkt nåt. Han kommer fram till mig och tar tag i min arm. Jag känner hur nervositeten börjar krypa fram. Den känslan får alltid mig att avslöja mig själv. Jag måste gå ut från det här världen NU! Och med nu menar jag just nu!
Tänk,tänk.... Yonnah kom igen du är en smart tjej.... JA! Nu fick jag en idé.. Hoppas bara att det funkar för att just nu kommer jag göra en grej som jag kommer ångra för. Men det är värd ett försök. Jag måste ta risken... ————————————————————————————————————————————————————————— DAM DAM DAAM! Ojojoj... hur kommer det gå nu?? Vad tror ni hon kommer göra? Skriv det i kommentarerna. Hoppas ni gillade kapitlet och glöm inte att rösta😉.
Och tack för 50 läsare. Det betyder mycket.😘❤️ Kan vi nå 100 läsare nu då?? Ja då det klarar vi eller hur? Puss och kramar Husniya2004
