44

3.5K 73 55
                                    

I nästa "bok" kommer två nya karaktärer kallade Joline & Alva vara med:)

Tidigare:

"Inget, jag bara..du är så fin" sa jag & kollade nervöst ner i golvet.

Hon gick fram till mig & kysste mig mjukt.

Jag vill aldrig att detta ska ta slut.

_______________

Leonie's POV

My hade försökt ringa mig 100 gånger & skickat tusen sms.

Detta var inte precis ett samtal jag ville ringa.

Efter ungefär 2 signaler svarade hon.

M: ÄR DU GALEN? VART ÄR DU?
L: Lugna dig, möt mig vid Vans.
M: Jag är där nu
L: Ser dig.

Jag la på & gick fram till My som snurrade runt för att hitta mig.

När hon såg mig mötte hon upp mig & slog mig hårt på armen.

"Hur vågar du lämna mig sådär?" frågade hon.

Ah, ursäkta mig. Ville inte sitta & höra Felix prata om hur han fortfarande älskar mig.

"Förlåt, jag fick panik." sa jag bara.

"Vadå då? hände det något efter jag gick?" frågade jag. Annars tror jag inte hon hade blivit så sur.

"Hände det något? Ja du, efter du gått kom Felix fram till mig och du kan ju förvänta dig en antal sms, om inte personligt besök." Fräste hon.

Mina ögon tårades med tanken av Felix.
Underbara Felix.

"Hallå?" sa My & knäppte med fingrarna framför mitt ansikte så att jag vaknade från mina egna tankar.

"Vart var du frågade jag?" sa My & log mot mig.

"Ehm, ingenstans. Eller typ vid Oscar duvet." Svarade jag & gick mot affären.

My stoppade mig och la handen på min arm.

"Mår du bra? Du verkar lite borta" sa hon med oro i blicken.

Jag skulle precis svara, men hon hann före.

"Shit göm mig" sa hon med ögonen fastklistrade på något bakom mig.

Jag vände mig om & såg Ogge & Oscar.

Hon drog in mig till Vans och vi satte oss på huk bakom en hylla så vi inte syntes.

"Du måste prata med honom" viskade jag till henne.

"Måste jag inte alls." svarade hon surt.

"Jag måste berätta en sak" sa jag efteren stunds tystnad.

My svarade inte, utan kollade bara nyfiket på mig.

"Jag träffade Oscar förut, och vi är typ..vänner igen" sa jag & bet mig nervöst på insidan av underläppen.

Hon tittade först bara på mig och slog sedan till mig på armen.
Jag tappade balansen & föll bakåt.

"Leo?" hörde jag Oscar säga.

Jag vred huvudet & såg honom stå någon meter bort.

"Vad gör du på golvet?" frågade han och gick fram till mig.

"Ja, duvet..sitter" svarade jag.

Jag sparkade till My så hon också ramlade bak.

Shit.

Ogge stog med ryggen vänd mot henne när hon ramlade rakt på honom.

Japp, dags & flytta till brasilien.
Hon kommer döda mig.

Både My & Ogge hade ramlat omkull & tittade bara på varandra som om de satt en enhörning där.

"Förlåt" sa My & tittade ner i golvet.

"Nej, de..uhm det var mitt fel." sa Ogge & reste sig upp & My gjorde det samma.
Vadå hans fel? Det var mitt fel.

Dom stog bara & kollade på varandra igen.

"Ursäkta mig." sa My & gick iväg.

Ogge & Oscars blickar vändes nu istället på mig, som fortfarande inte rest mig upp.

"Vill du ha hjälp?" frågade Oscar & skrattade.
Jag såg förmodligen ut som en förvirrad surikat.

"Nej jag klarar mig." sa jag & reste mig upp.

Mobilen vibrerade två gånger & jag drog upp den ur min bakficka.

Myran🐜:
Drar hem, ses där?

Mig:
Ahrå:)

"Sååå, hur mår ni då?" frågade jag och kollade på Oscar & Ogge.
Sjukt spänt.

"Bra" svarade Oscar & log.

"Jag tror jag borde gå" sa Ogge och började gå utåt.

"Ehn, Vänta här" sa jag till Oscar & gick efter Ogge.

"Ogge vänta" sa jag & joggade ikapp honom.

Jag ställde mig framför honom & hans ögon var tårfyllda.

"Jag saknar henne" pep han fram.

Jag svarade inte, utan gav honom en kram.
Han kramade hårt tillbaka och höll inte tillbaka sina tårar längre.

Ogge's POV

Jag stog & kramade Leonie, och grät.

Men det är okej ibland.
Tur bara att det inte va så mycket folk där.
Änsålänge inte någon faktiskt.

Men det ser säkert fint ut & stå i början av en gränd & lipa.

Efter en stund släppte vi.

"Du kan du hälsa Oscar att jag drar hem? Behöver vara lite ensam." sa jag hest.

"Självklart, bara ring om det är något" svarade hon & la sin hand mot min kind & log.

Bäst är hon.

"Hejdå" sa jag & gav henne en sista kram och gick hemåt.

_____

Ännu ett kort kapitel, men kommer förmodligen ett till senare, eftersom jag inte är i skolan idag:)

Ha det bra:)

Like You Didn't ExistDonde viven las historias. Descúbrelo ahora