Like You Didn't Exist

46

Tidigare:

"Du betyder så mycket för mig Leonie. Glöm aldrig det." viskade han.

Jag stängde ögonen & en tår rullade motvilligt ner för min kind & landade som en mörkblå fläck på hans annars blå tröja.

Orden upprepades i mitt huvud & jag log.
Han kramade om mig lite hårdare & pussade mig på huvudet.

"Aldrig" svarade jag.
_____________

Felix POV

Vad gjorde Leonie med Oscar?

Hon sa ju att hon inte skulle träffa någon av oss.
Jävla lögnare.

Mina känslor va just nu överallt.
Jag kunde inte bestämma om jag var arg, eller sårad.
Nu känner jag mig bara helt dum.
Hur kunde jag älska henne?
Hur kan jag fortfarande älska henne?

Mobilen började vibrera i fickan, förmodligen Max som undrar vart jag tagit vägen.
Jag ignorerade den & fortsatte bara gå hemåt.
Ilska var just nu det enda som kunde hålla tillbaka mina tårar.
Jag får inte gråta, inte på grund av henne. Aldrig igen.

Oscar's POV

Leonie satt med huvudet lutat mot min axel hela vägen hem till henne.
Lite då & då kollade jag på hennes vackra ansikte.
Hon påstår att hennes röda kinder får henne & se ut som en 5 åring, men jag tycker faktiskt det är sjukt gulligt.

När bussen var framme gick vi ca 2 minuter i tystnad till hennes hus.

"Hallå?" ropade hon när vi kom in.
Ingen svarade så vi tog av skorna & drog upp till hennes rum.

Det var väldigt annorlunda.
Hon hade ny säng.
Mycket större & fluffigare.
Och den stog i hörnet istället.
Allt gick i väldigt mörka färger, men det såg sjukt bra ut. Modernt.

"Snyggt" sa jag & nickade lätt med huvudet medan jag fortsatte kolla runt på allt nytt.

Min blick fastnade på en röd tröja som lät på skrivbordet.
Är ungefär 99% säker på att jag glömt den här för ett tag sedan.

"Cool tröja" sa jag med ett stort flin på läpparna & pekade på den.

Hennes ögon blev stora när hon sög vilken det var.

"Shit ja, den är din. Här." Sa hon & gav den till mig.

"Behåll den" sa jag med ett litet leende på läpparna.

Hon la tillbaka den på skrivbordet & log.

"Tack" sa hon & kramade mig hårt.

"Det är bara en tröja" sa jag skämtsamt & la armarna runt henne.

"Inte det din idiot. För att du är här, och bara..är du." sa hon & släppte kramen.

"Jag kommer alltid finnas här för dig." sa jag tyst & tog tag i hennes händer.

Hon kom närmare och våra läppar var bara någon centimeter ifrån varandra.

Det knackade på dörren & bara sådär var det borta.

Hon stängde ögonen & lutade besviket ner huvudet innan hon gick & öppnade dörren.

My kastade sig över henne & hela ansiktet vart blött & illrött.

"Vad har hänt?" frågade Leonie och kramade om henne.

My's blick fastnade på mig & hon drog ifrån kramen.

Ganska fort slutade tårarna & hon torkade av ansiktet med händerna.

"Kan du prata nu?" frågade Leonie & log.

My svarade bara med en enkel nickning.

"Uhm, vill du att jag ska gå? frågade jag & kollade på My.

"Det är lugnt." Svarade hon hest.

"Vill du prata om det?" frågade Leonie återigen.

My var först tyst en stund, min nickade sedan med huvudet.

"Uhm, så jag gick hem till Ogge, för jag tänkte att jag måste ju prata med honom. Fast han hade redan någon tjej hemma hos sig. Hon öppnade dörren i typ bara en filt, men jag frågade ändå om Ogge var där, men hon sa att han va i duschen så jag gick." pep hon fram.

Va? Ogge? Låter inte alls som honom.
Leonie stog helt stum framför henne & såg hela tiden ut som om hon skulle säga något.
Jag gick fram till My & kramade henne.
Vet hur svårt det kan va & se den man älskar med någon annan.

Efter en stund kramade hon hårt tillbaka & började gråta ännu mer.
Jag fortsatte hålla om henne & rörde min hand uppochner för hennes rygg.

"Tack" sa hon när vi släppte.
Leonie satt fortfarande som förut.
Stum.
Vad va det med henne.

"Uhm, jag tar & går in till mitt rum." sa My och gick ut.

Juste, Ogge hade sagt något om att hon bodde här.
Lite weird, men är väl bra för dom.
Jag satte mig ner brevid Leonie & la handen på hennes axel.
Nu såg hon mer sur ut. Eller inte sur, mer som att hon skulle döda någon.

"Ursäkta" sa hon & stormade ut ur rummet.

Ensam i Leonie's rum. Pin.
Vart skulle hon?

Jag hörde ytterdörren smällas igen & ryckte till.

Min blick fastnade på gitarrerna som fortfarande hände på väggen.
Jag tog ner en & började spela på den.
Ostämd som ett får va det så jag stämde den & satte mig på Leonie's säng.
Har en känsla av att hon är borta minst en timme.

Ogge's POV

Jag hörde aggressiva knackningar på dörren & sprang ner & öppnade.
Där stog Leonie & såg ut som hon skulle döda mig.

"Hur kunde du göra så mot My, precis efter du sagt till mig hur mycket du saknar henne?!" sa hon surt & knuffade till mig.
Nu fattar jag ingenting.

"Vad pratar du om?" frågade jag.

"Du kan inte bara ligga runt för att du mår lite dåligt!!" skrek hon på mig & precis när hon skulle knuffa till mig igen tog jag tag om hennes handleder.

"Släpp mig!" sa hon argt.

"Leonie jag har inte legat runt, med någon. Vart har du fått det ifrån?" frågade jag.

Hon lugnade ner sig lite, men såg ganska förvånad ut.

"My gick hit förut för att prata med dig & någon tjej öppnade" sa hon nu i normalt tonläge & jag släppte hennes händer.

"Ey, den där tjejen är min flickvän." sa Omar som stog längst upp på trappan med Jasmine.

Shit ja, Jasmine måste ha öppnat.

"Åh gud, förlåt. Jag är så korkad" sa Leonie & la huvudet i händerna.

"Nej det är du inte, du tar bara hand om dina vänner." sa jag & kramade om henne.

Omar & Jasmine smög förbi oss & ut genom dörren.
Undra vart dom skulle.

"Varför kom My hit förresten?" frågade jag nyfiket & släppte kramen.

"Hon ville prata med dig, hon saknade dig." svarade Leonie.

"Jag saknar henne också" svarade jag.

My's POV

Jag satte mig på en av stolarna i köket & tröståt ungefär 74378282 bitar choklad & B&J med vaniljsmak.

Dörren öppnades & Leonie kom in &, vänta nu... Ogge???