Hatad

Brev och kärlek

Tisdag den 18 september

Jag ligger i soffan och äter glass och medans tittar jag på en film på Netflix. Jag hör att det knackar på dörren och mamma gick och öppnade, jag hörde en bekant röst.

"Josefina är där uppe"

Jag hörde steg upp och såg till sist Niklas komma. Han satte sig ner bredvid mig.

"Varför har du inte svarat mig, jag har varit jätte nervös över vad som hänt dig"

"Jag är så ledsen för vad som hände"

"Det gör ingenting, det var ju inte meningen"

"Jag var så rädd över vad som hänt dig"

"Vad tror du jag var??"

"Jag känner mig bara så dum"

"Niklas det var inte ditt fel, jag lovar"

Nu kom tårarna och det var nog det sämsta tillfället.

"Din hand" sa Niklas och tittade ner på den

"Den mår bra, hela jag mår bra"

"Jag ville verkligen inte att du skulle göra illa dig"

"Jag mår bra Niklas, frågan är hur det är med dig???"

"Jag mår bra"

"Niklas snälla lova mig att aldrig göra såhär mot mig, jag har mått jätte dåligt för att jag inte vetat hur du mår eller om du ens finns kvar"

Nu kom det mer gråt och jag satte mina händer mot ansikte.

"Jag lovar"

Niklas tog försiktigt sina armar runt mig medans jag satte med mina händer för ansiktet, jag tog bort mina händer ifrån mitt ansikte efter en stund och tog mina armar runt Niklas. Vi satte där och kramades en stund och medans så rann mina tårar och Niklas tröja blev blöt. När vi släppt varandra så vågade jag först inte titta in i hans ögon.

"Förlåt för att jag är så himla dramatiskt och gråter för det här men jag blev riktigt orolig över vad som hänt dig"

"Det borde egentligen vara jag som säger förlåt för att jag inte skrev eller skickade någonting tillbaka"

Jag såg att det hade runnit ner någon tår på Niklas kind.

"Jag blev så glad över att träffa dig efter att vi skrivit och skickat till varandra i 1 månad så jag blev så ledsen utav tanken på att det hänt någonting fruktansvärt med dig, jag vet att det låter konstigt men jag bryr mig verkligen om dig"

"Tack jag bryr mig om dig också"

"Jag vill träffas flera gånger och jag hoppas du också vill det men jag vill inte mötas såhär igen"

"Jag vill verkligen möta dig igen och fortsätta träffa dig men jag tänker att jag kanske är en fara för dig"

"Vad menar du??"

"På grund utav mig så får du en massa hat och jag höll nästan på att göra dig riktigt illa"

"Jag skiter i att jag får hat och sen det med olyckan, jag gjorde mig inte super illa och det viktigaste är att båda mår bra. Jag skiter i vad andra tycker, ingen kommer att förstöra det vi har bara för att dom inte gillar det"

"Jag har faktiskt ingen aning om det här kommer funka"

"Vad menar du med det???"

"Jag vet faktiskt inte själv men vi får se"

"Du betyder mycket för mig även fast vi bara är kompisar, du är den första killen som varit schyst mot mig och behandlat mig bra och jag vill verkligen behålla det"

"Du betyder mycket för mig också, jag måste nog gå nu"

Jag reste mig upp för att kunna krama honom.

"Jag vet att du kommer tycka att det här är konstigt men jag har skrivit en sak till dig och jag vill att du läser det innan du går och lägger dig, inte tidigare och inte senare"

"Tack"

Jag tog brevet och kramade om Niklas