Rena rama syskonkärleken

Kapitel 4

Jag hade aldrig ångrat något jag hade sagt så mycket som jag gjorde då. Jag gillade nog honom ändå. Jag ville inte att vi skulle kalla oss bror och syster. Det var vi ju inte ens. Åh, vad jag hatade mina ord. Det var 2 dagar sedan nu som vi nästan hade kyssts. Det var måndag och jag satt i bildspelen och tänkte, tänkte på Albin. Lektionen var när som helst slut och jag hade inte kommit någon vart.

"Hur är det?" Frågade Em en av mina bästa vänner.

"Nej, det är bra. Jag bara tänker på det nya huset och så.." svarade jag

"Ja, juste, jag glömde nästan, hur är huset nu då? Och Albin? Haha tänk om man hade en sådan snygg styvbror. Fattar inte hur du kan klara dig." Sa Emelie mesans hon fortsatte med sin 'pop-art.'

Jag kände en bit av avundsjuka genom min kropp.

"Det gör jag inte heller." Sa jag med glimten i ögat innan bildläraren Mauds pipiga,strikta röst skar genom alla ljuden i bildsalen.

"Då får vi tacka för idag. Glöm inte att poparten ska vara inlämnad innan höstlovet, ni får gärna komma hit på elevens val och arbeta så ni blir klara innan fredag nästa vecka!"

Jag kollade ner mot min bild. Stjärnorna över den ljusblåa irisen på ögat var klara, jag hade organiserar dem i olika stjärnbilder. Karla vagnen, orions bälte och lilla björnen. Det var dock bara dem jag kunde. Men resten av bilden som i slutändan skulle föreställa min systers halva ansikte hade jag knappt rört med någon färg. Jag skulle aldrig hinna bli klar med teckningen.

När jag kollade upp igen var bildsalen tom. Det var bara bildlärarens kvar och Em som stod och väntade i dörröppningen.

"Kan du vänta lite,? Jag ska bara fråga en sak" sa jag till Em

"Självklart" hade hon sagt med ett stort leende.

"Får man ta hem och arbeta hemma med bilden?" frågade jag Maud.

"Ja, absolut." sa hon kort.

"Ska ni ha något i helgen?" frågade Emelie när vi gick ner för trapporna.

"Vad menar du?" hade jag undrat

"Jo, någon inflyttningsfest men nära familjer eller så. Jag hjälper jättegärna till om ni skulle behöva den hjälpen!" sa hon med en ton av förväntan.

"Det ska vi säkert ha. Jag ska bara höra med pappa." Sa jag

"Höra vad?" I ögonvrån kunde jag se hans blonda hår. Det var Daniel, den tredje delen i vår trio. Han hade nu placerat sig mellan oss med armarna om oss.

"Alice ska ha inflyttningsfest." Sa Em

"Det har jag ju inte..."

"Åh jag är väl bjuden?!" Avbröt Daniel mig med ett skratt.

"Klart du är." Sa jag och försökte skämta vidare.

"Tänkte väll det, ett partaj blir inget riktigt partaj utan Daniel." Han släppte taget om oss. "Ses på lunchen mina damer." Sa han innan han sprang vidare till sin lektion.

"Visste du att han är tydligen på G med Laura?" Frågade Em mig. Laura var den populäraste tjejen i hela 8an. För hon hade snyggt 'ass' enligt Daniel.

Vi stod nu vid våra skåp.

"Nej men godmorgon Emelie! Sovit gott?" Skämtade jag när jag låste upp låset.

"Hur länge har du vetat det? Varför har han inte berättat det för mig?" Hon slängde surt in sina böcker i skåpet.

"Ganska länge, det är inte så att han döljer det. Haha kanske är för att han inte vill att du ska lägga dig i deras förhållande liksom du brukar" sa jag fortfarande skämtsamt.

"Äh, lägg av." Sa hon och stängde skåpet.

"Vad är det egentligen med er amerikanare och andras relationer? Ni är så nyfikna." Undrade jag

"Jag är halvamerikanare, inte amerikanare."

"Samma sak." Sa jag

"Kanske för vi är duktiga på att lösa deras problem och finns alltid där när något händer i relationen, kom ihåg det när du ska välja tärna till ditt bröllop." sa hon.

"Tack, jag ska försöka." svarade jag

~~~

"Em frågade om vi skulle ha någon inflyttningsfest." Vi satt vid köksbordet och åt middag.

"Ja, jag tänkte också på det innan." Sa pappa "då är det nog på tiden att vi skickar ut inbjudningar."

"Nej, inbjudningar kan man skicka ut dagen innan. Flera kommer ändå." Sa Carin.

Pappa kollade på henne.

"Vad menar du?" Frågade pappa.

"Det är enkelt. Bara du skickar ett meddelade på Facebook så kommer jättemånga." svarade hon med putande läppar.

"Kanske kan funka." Sa pappa kort.

Jag kollade på Albin. Han satt tyst och tänkte.

"Förra gången vi hade inflyttningsfest så hade vi en fest för Albins kompisar och sedan en för mina." Sa Carin när hon tuggade på sitt knäckebröd.

"Fast det var ju typ för 8 år sen." vek Albin sig in.

"Jag säger inte att ni ska ha ett barnkalas." sa Carin "Du och Alice kan bjuda hem några vänner och så får jag och Kjell en kväll för oss själva. Sedan gör vi tvärt om på lördagen så får ni hitta någon stans att sova."

"Jag gillar den idén." sa Albin.

"Jag med." Stämde pappa in.

Alla tre satt nu och kollade på mig.

"Jo visst det är klart." Sa jag