Albins POV.
Alice hade hunnit blivit frisk under helgen och studiedagen på måndagen. Det var tisdag. Jag och Alice hade bestämt att vi skulle ta en fika på stan efter skolan. Jag hade slutat tidigt den dagen och satt nu och väntade på henne på parkeringen. Hon slutade inte ens för om 7 minuter. Sedan skulle det ta ett tag för henne att hämta sina saker och gå ut. Jag stod där och väntade. Jag längtade tills jag skulle se hennes bruna hår och hennes djupa blå ögon. Jag förstod att jag älskade henne. Men min kärlek till henne var förbjuden. Fan, om jag bara visste vad hon tyckte om mig. Usch. Jag räknande konstant minuterna medans jag längtade. 11 minuter tog det innan jag fick se henne komma ut genom porten till skolan. Jag reste mig upp från cykelstället som jag hade vilat på.
"Hej" sa hon med ett strålande leende.
"Hej," sa jag innan hon la sina armar runt mig och tryckte våra kroppar tätt intill varandra till lång varm kram. Jag visste inte vad jag kände. Längtan?
"Hur är det?" Frågade jag.
"Em, kan vi bara gå här ifrån?" mumlade hon in i min axel.
Jag särade på oss och log mot henne, hon kollade in i mina ögon.
Alice POV
Hela dagen hade varit skit. Em hade babblat på hela förmiddagen om festen och vad som hände mellan henne och Albin. Jag hade sagt till henne att jag inte brydde mig även fast jag gjorde. Jag hade gått med Daniel till maten, Em hade stuckit på toa. Vi hade blivit erbjudna om att sitta vid Lauras bord på maten och jag fick dunkar ryggen och visslingar när jag kom och satte mig. Enligt alla var festen "fet" och de undrade när nästa fest skulle hålla hus. Jag trivdes inte alls, kände mig osäker och passade inte in. Jag hade fått umgås med det gänget hela lunchen och början av eftermiddagen. Em kom fram till mig sista lektionen.
"Jag vet att du är avundsjuk för att jag 'nästan' låg med din styvbror som du är 'störtkär' i, men bara för det behöver du inte igga mig idag och hela helgen och låtsas att du är sjuk?" Hade hon sagt. Jag ryggade tillbaka.
"Du Em, jag är inte störtkär i honom, vad har du fått det ifrån?" Hade jag viskat "Och dessutom så har jag inte iggat dig. Jag fick bara sitta vid dem vid maten och efter det kunde jag ju inte bara lämna dem. Och jag var sjuk. "
Hon hade glott på mig och sedan hade hon suckat. "Ja, ja..." Hade hon sagt och gått där ifrån.
Nu satt vi på ett konditori i stan och jag hade nyss fått ett sms av Em.
-ledsen för idag. Det jag sa var inte snällt, som du vet har jag PMS ;) puss, love u.
Jag och Em hade ofta vår mens samtidig. Jag skulle få min snart, så jag visste att det inte var någon dålig bortförklaring. Jag svarade snabbt.
-Haha, det är klart jag förlåter dig <3 love u.
Jag låste mobilen och la ner den i väskan som jag hade vid min sida.
"Vem var det?" Frågade Albin nyfiket där han satt och smuttade på sin varma choklad.
"Em, hon bad om ursäkt för idag." Svarade jag
"Vad hände egentligen?" Sa han artigt.
Jag skrattade till, egentligen var det ett ganska barnsligt bråk. "Jag vet inte riktigt, jag hade gått ifrån henne på lunchen och var med Daniel, Laura med kompani under lunchen. Då tyckte hon att jag iggade henne och hade 'låtsas' att jag hade varit sjuk i helgen bara för jag inte skulle vara med henne. Och enligt henne var allt detta bara för jag hade varit avundsjuk på dig och henne under festen." Albin tittade plötsligt upp. Jag var avundsjuk. "Och nu skyller hon på sin mens." Sa jag och skrattade.
"För du var avundsjuk på mig med henne?" Sa Albin med höjda ögonbryn. Han skrattade. "Hon förstår väll att det inte var något? Det var ju ingen nykter kyss."
"Nej, jag vet inte... Jag tror hon fattar det." Sa jag och log. Trots att jag kände avundsjukan.
"Fan vad ni tjejer ska tjafsa. Vi killar är vänner hela tiden. Om vi inte är vänner så umgås vi inte. Men ni tjejer ska ändå umgås och spela vänner även om ni inte är." Han skrattade "Så onödigt,"
"Jag och Em är vänner. Vänner måste också få bråka någon gång." Sa jag.
"Jo, det är klart," sa Albin. Han kollade ut genom fönstret, det regnade. "Äh, glöm det jag sa."
Jag kollade på klockan. Den var redan 5, vi skulle vara hemma om en halvtimme.
"Ska vi gå?" Frågade jag. Han nickade mot fönstret och vädret "Jag har paraply." Fortsatte jag och log. Han kollade mot mig.
"Jaja okej, vi ska ändå vara hemma snart." Han kliade sig i nacken och reste sig upp. Gesten kändes så typisk Albin.
Albins POV.
När vi kom ut genom konditoriet fällde hon upp sitt paraply. Vi gick soda vid sida längst gatan. Efter att vi kommit några meter vände jag mig mot henne.
"Inte för att vara så," sa jag blygsamt och tog hennes hand. "men var du verkligen avundsjuk på mig och Em?" Jag hade tänkt fråga henne ända sedan hon hade nämt det, men inte vågat. Bara tanken gjorde mig varm. Hon kollade mot mig med sina stora, djupblå ögon.
"Inte för att vara så," sa hon och kollade ner på våra fötter mot dem höststädade löven på marken. Hon tvekade en aning. "Jo, väldigt mycket." Hon kollade upp mot mig och log. Jag förstod inte vad hon menade, jag ville så gärna att hon skulle säga det men nu när hon sa det förstod jag inte att hon hade sagt det. Hon var avundsjuk. Det var det jag hade velat. Men det kändes konstigt att höra henne säga det.
"Inte för att vara så, men jag tror jag är ganska kär i dig, och jag menar det." Sa jag utan att tänka mig för. Hon log mot mig och fnittrade till. Hon var så otroligt fin.
"Jag vet," viskade hon sedan kollade hon ner och suckade och fortsatte gå. Fan? Skulle hon inte säga något mer tillbaka? Hon höll fortfarande kvar min hand. Varför skulle jag alltid ha så höga förväntningar? Jag suckade för mig själv. Men plötsligt stannade hon och vände sig mot mig. Jag tittade på henne som svar. Hon ställde sig på tå och kysste mig mjukt på munnen. Jag kunde höra min egna puls inne i huvudet.
"Jag tror jag är ganska kär i dig med." Sa hon med handen i min. Vi stod där ett tag. Bara vi två, under paraplyet som skyddade oss mot vattnet. Jag hade aldrig gillat någon så som jag gillade henne.
~~~~~~
Vad tycker ni om att jag skriver från både Albins och Alice perspektiv? Jag tänkte göra det ibland i vissa kapitel men med fortfarande fokus på Alice perspektiv,
Vad tycker ni? Ska jag fortsätta så? 💕
Kommentera vad ni tycker om kapitlet och ideér på vad som ska hända.
Tack, puss och kram
Melina 🌸
~~~~~~
KAMU SEDANG MEMBACA
Rena rama syskonkärleken
Fiksi RemajaAlice har svårt för Carin, hennes pappas flickvän. Men Carins son är intressant. Nu ska Carin och hennes pappa flytta ihop och hon och Albin ska tillbringa alla dagar tillsammans. Går det att bli kär i sitt styv syskon? Ja, tydligen.