En ny resa (Swedish)

Kapitel 2

”This is my moment tonight

Hell yeah we doing it right

So get your hands up in the air

Like we'living your life

This is my moment tonight

Hell yeah we doing it right

So get your hands up in the air

Like we living your life”

Jag låg och stirrade upp i taket med min favoritlåt pumpades i öronen. Vad skulle jag göra? Detta var mitt liv och ingen annans.

Celine berättade för mig innan idag att Roy hade fått gått om ett år och hamnat i min klass.

Mamma blev förbannad när hon hörde det och ringde till rektorn. De satt och pratade i minst en timme och hela tiden kunde jag höra mammas upprörda röst. Jag visste inte vad jag skulle säga.

När mamma hade pratat klart, satte hon sig bredvid mig och höll om mig. Jag kände mig så trygg i hennes famn. Det var ett botemedel mot vad som helst!

Och där satt vi länge och bara pratade. Jag fick mycket mer ur mig än de timmarna mamma och pappa betalade för att jag skulle berätta om händelsen för en terapeut.

Tillslut brydde jag mig inte om att försöka sova och satte mig upp. Lite smink runt ögonen skulle nog dölja det mesta.

Jag drog mina händer genom håret och suckade. Klockan var bara 03.30 men det hindrade mig inte från att gå upp. Benen vek sig under mig som en protest att jag skulle gå och lägga mig igen.

Men jag reste mig upp och fortsatte mot köket. Det stod redan en kanna med vatten framme på bordet. Mamma och pappa var vana vid att jag vandrade runt i huset på natten.

Jag släpade mig bort till skåpet och tog fram ett glas, var noga med att inte tappa det. Jag hällde upp vattnet precis till kanten på glaset och klunkade alltihopa. Det var ljummet, men jag fortsatte att hälla upp ännu mera.

-April, jag kan inte sova.

Bakom mig stod min 12 åriga syster June i sin söta Hello Kitty pyjamas. Hon var nog den som drabbades värst när jag gick upp på nätterna för hennes rum låg precis bredvid mitt.

Jag tog hennes hand och ledde in henne i hennes rum igen. June kröp ner och jag skrattade åt hennes Justin Bieber påslakan. Jag förstod inte vad det var hon gillade hos honom. Jag tyckte inte att han sjöng dåligt, men jag lyssnade hellre på Spotify än stå och skrika på någon av hans konserter.

Jag gick och hämtade Junes skrivbord stol och satte mig bredvid hennes säng. Sedan tog jag hennes hand och sa att hon skulle försöka somna om.

-April är du fortfarande rädd för den pojken som var elak mot dig?

På ett sätt ville jag le för hur hon ställde frågan, men jag insåg också hur allvarlig frågan var. Innerst inne var jag livrädd men det kunde jag inte berätta för min syster. Hon var för liten för att förstå.

-Somna om nu. Du ska till skolan imorgon.

June gjorde som jag sa och vände sig om. Snart kunde jag både se och höra hennes djupa andetag.

Solen hade börjat gå upp så jag bestämde mig för att sitta kvar. Skulle ändå upp snart igen.

Jag lutade huvudet framåt och somnade jag också.