Inte det jag trodde...|Bok1|

Kapitel 13

MARKUS P.O.V

Att Tina var en mördare visste jag inte. Men hallå? Jag kände inte henne överhuvudtaget?!

- Markus....j..jag kan inte..

- Men du måste, Tina sa jag. Det var ganska svårt att prata med en halv tunga.

- NEJ JAG TÄNKER INTE SLÄPPA UT SNORUNGARA! Skrek Tina och ställde sig upp.

- Tina, dom här barnen har en framtid en familj! Ska du hindra dom för det eller?! skrek jag tillbaka fast lite argt. Jag menar, jag har en framtid, Tea har en framtid, Sapphire har en framtid och alla andra barn har en framtid... en familj!

Tina satte sig ner och grät och hulkade.

- TINA DIN BEBIS SLUTA GRÅTA NÅGON FUCKIN STUND! DU GRÅTER 24/7 FAN TA DIG FAAAAN FUCK YOU JAG HATAR DIG!!!!! skrek jag konstigt, men man kunde höra orden tydligt. Jag slog stolen i rummet på väggen så att den gick sönder. Därefter gick jag fram till Tina som tittade skrämt på mig med sina rödaprängda ögon. J..jag kunde inte kontrollera mig så jag sparkade henne på benet. Hon ramlade på golvet och jag sparkade henne i revbenen. Tina kved till och jag sparkade henne ännu mer. Det är Tinas fel att Tea förlorade sin arm, det är Tinas fel att jag förlorade halva min tunga, Det är Tinas fel att Sapphire har ett blodigt bakhuvud. DET VAR TINA SOM HACKADE DEN JÄVLA FUCKIN BARNAPPEN! HON.. HON ÄR EN MÖRDARE... HON ÄR DEN VÄRSTA SYSTERN MAN KAN HA! HON BLEV JU FAN GRAVID VID 16-17 ÅRS ÅLDERN!!!!!

Jag sparkade henne och snart öppnades dörren och jag kände något kallt och hårt som träffade mig bakifrån...

TEAS P.O.V

* 30 minuter senare *

Jag satt i mörkret och bara stirrade på råttan. Plötsligt öppnades dörren och en kvinna med blå väst och kjol med blåmärken stod vid dörröppningen. Hon låste dörren med nyckeln och la sedan nyckeln i fickan. Hon klappade fickan och sedan satt hon sig framför mig.

- Vad heter du? frågade hon.

- T..Tea... v...vad heter....d...du...då? frågade jag.

- Tina, vad har hänt din arm? sa hon och tittade noggrannt på min arm.

- Dina vänner högg av den sa jag tyst och hade min glasskärva bakom ryggen.

- Jaha...Varför trycker du dig mot väggen, e du rädd för mig eller? frågade hon och närmade sig.

- N..nej klart att jag inte är rädd för dig sa jag och tryckte mig hårdare mot väggen medans jag tryckte glasskärvan med handen. Jag kände hur några kliande droppar rann ner från min hand. Blod. Jag hade hållet om glasskärvan så hårt att det hade börjat rinna blod. Ok Tea...Det är nu eller aldrig!

Jag tog glasskärvan och innan Tina visste om det hade hon ett djupt sår på halsen där det spröt ut blod. Hon höll sig om såret och skakade. Jag kröp fram till henne och tog nyckeln ur hennes ficka, sprang till dörren och låste upp dörren. Jag tittade mig åt båda hållen. Ok tom hall ingen var där så kusten är klar. Jag stängde och låste dörren, gick försiktigt genom hallen och tittade mig runt. Vita väggar ned röd,blå rander och svarta betongdörrar.

Ska jag öppna dörren till dom andra barnen eller ska jag leta efter Markus genast? Innan jag hann tänka klart hörde jag två mörka röster som kom närmre runt hörnet.

Oh faaaan! Vad ska jag göra?! Ingenstans att gömma sig!

JAG ÄR FAST!!!

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~