Dykarjakten

Kapitel 2

Så fort John hoppade ner på golvet blev han omfamnad av Frida och Tom.

"Roligt att se dig igen", sa Tom.

"Detsamma", sa John och log. Sedan såg han tre packade väskor luta mot väggen. "Ni har packat era väskor". Han vände sig fundersamt mot Oskar. "Jag trodde att det skulle gå snabbare?".

"Vi känner dig", sa Oskar. "Och jag såg dig när du tittade ut genom fönstret". "Du tänker sticka härifrån tills du kan bevisa att du är oskyldig". "Och vi kommer med dig".

John tittade på dem i turordning.

"Har ni tänkt igenom det?", frågade han. "Ni vet vad ni ger er in på?".

De nickade.

"Det här kan bli svårt", fortsatte John.

"Fyra huvuden är bättre än ett", sa Frida.

"Har ni pratat med någon annan om det här?", frågade John.

Oskar skakade på huvudet. "Även om de andra från vår grupp har sagt att de tror på dig och tycker att det är orättvist att kasta ut dig så vill vi inte ta några risker". "Alla har inte låtit helt övertygade, vilket inte är så konstigt". "Videon ser verkligen trovärdig ut". "Den övertygade Christian och flera andra chefer om att du är skyldig".

"Okej, bra", sa John. "Det är lika bra att ingen vet om det här".

"Så hur tar vi oss härifrån då?", frågade Tom.

"Vi...", började John. "Jag...".

"Du tänkte improvisera, eller hur?", frågade Frida.

John nickade. "Men det är väl det som vi måste göra". "Det är svårt att slå fast en plan". "Vi vet inte hur andra kommer och går".

"Nå att gå är inte ett alternativ", sa Tom. "Varje gång vi har gått förbi någon av portarna så har någon stått där".

"Att ta en båt skulle också märkas lätt", sa Frida.

De blev alla tysta. Det här var verkligen inte lätt. John tittade på deras väskor och såg Oskar och Toms dykutrustning bredvid.

"Ni kan ta en båt", sa han fundersamt. "Ni är inte utkastade ännu".

"Och vad tänkte du göra då?", frågade Tom.

John gick fram till syrgastuberna och pekade på dem. "Jag simmar under er". "Luften i dem räcker i två timmar". "På den tiden kan vi hinna långt till och med med en roddbåt".

"Det kan funka", sa Oskar.

"Då behöver vi åtminstone två syrgastuber till", sa Frida. "Om du dyker ensam och råkar ut för något så kan vi inte hjälpa dig om vi sitter i båten".

"Frida har rätt", sa Oskar. Han funderade en stund. "Om jag och Tom ror båten, John och Frida dyker". "Låter det bra?".

De andra nickade.

"Jag och Tom, väskorna och syrgastuber i en båt", sa Oskar. "Det blir trångt, men uthärdligt".

"Har ni allting ni behöver nedpackat redan?", frågade John.

"Ja", svarade Tom. "Vi behöver bara hämta flera syrgastuber".

"Och en våtdräkt, ett cyklop och en lampa till mig", sa John. "Min utrustning blev konfiskerad".

"På tal om det måste jag hämta min", sa Frida och gick till dörren. "Jag kommer snart".

Frida gick ut och stängde dörren. John vände sig mot Oskar och Tom.