Jag tror jag är kär i dig - Dante Lindhe🌹

44. Dante

Söndag 8 juli 2018

Jag pussar henne lätt på pannan och kramar varmt om henne i sängen, bara vi två tillsammans, under täcket bara vi två, kläderna ligger i en hög på golvet och just nu handlade allt om just oss två, bara hon & jag. Jag tänker på allt, allt jag gjort mot henne som hon inte vet om, men det man inte vet mår man inte dåligt av, ellerhur? Joline ligger med huvudet på min bröstkorg och jag känner hennes tunga andetag, hon har somnat. Hon ligger där helt ovetandes om vad jag faktiskt gjort och vad jag tänker göra. Ofta tänker jag på om jag ska berätta för henne men som sagt det man inte vet mår man inte dåligt av. Jag älskar ju henne och vill inte få henne att må dåligt men jag är inte prefekt, grejerna jag gör som inte är så bra gör jag bara för hennes skull, för att skydda henne och göra det bra för oss två. Jag sträcker mig lite försiktigt efter min mobil som ligger bredvid sängen och försöker att inte väcka Joline, jag tittar snabbt klockan som står på 04:44 och jag svär för mig själv, jag är sen, jag suckar för mig själv. Stressat men försiktigt reser jag på mig och slänger på mig mina kläder, jag tittar bak på Joline som fortfarande ligger och sover, jag ler för mig själv för hon är så fin, hon är min bara min och kommer alltid vara. Jag går direkt ut till hallen och trär på mig mina skor och går sedan in i köket  och skriver fort en lapp ifall Joline skulle vakna.

Hej min ängel, går på en promenad en stund, ska handla några grejer också, hemma innan 7 puss älskar dig <3

Skriver jag snabbt och går sedan ut ur lägenheten. Ute är det mörkt, alla lägenheter är ned släckta förutom några få som har någon liten lampa tänd i fönstret men det är det enda, hela stan är mörk, endast jag som går ute i den svala sommar natten. Jag går mot parken som inte låg så jätte långt bort, jag tittar runt mig ganska så ofta så ingen skulle se mig, jag svänger av runt hörnet och kollar bakom mig om nån kommer, jag kommer fram till parken och det är helt dött, jag sätter mig på bänken och kollar klockan 04:58 2 minuter kvar. Jag stampar nervöst med foten mot marken och andas tunga och djupa andetag, jag skulle aldrig göra det är om det inte var för Jolines skull eller vår skull för jag är feg, jag är en feg liten jävel men jag gör det för vår skull men egentligen så skulle jag bara vilja fly, nu på direkten.

Jag skymtar några personer lite längre bort och pulsen går från 80-130 på en sekund, nervöst reser jag mig upp och börjar gå mot personerna där borta och ju närmare jag kommer desto hårdare slår mitt hjärta, jag ber snabbt för mig själv att det här ska gå bra, jag tittar upp från marken och det är kanske 50 meter mellan oss, från gatulampans ljus ser jag personens onda fula flin.

Elliot's

"Så du tog dig hit trots allt" säger han med sin hånfulla röst och med ett flin på läpparna

"Kan vi inte bara få det överstökat" säger jag
men en hård och irriterad röst

"Var du så feg att du behövde ta med dig stöd eller?" Frågar jag sedan och nickar mot dom två andra idioterna

"Har du fixat grejerna?" Frågar han och nonchalerar min tidigare fråga, han ser numera allvarlig ut, jag tittar snabbt bakom mig för att se om nån är i närheten och tar sedan fram grejerna från min tröjficka och behåller det i handen ett tag och står rakryggad.

"Ge hit dom då" fräser han till mig

"Du lämnar mig och Joline ensamma efter det här, fattar du?" Säger jag irriterat och räcker fram grejerna lite halvt

"Bara du ger hit dom" säger han irriterat, jag räcker fram påsen med det vita pulvret i och sedan haschen. Han tittar ner på grejerna och tittar sedan på mig och ser nöjd ut men är fortfarande allvarlig.

Han räcker fram handen mot mig som jag tar tag i och vi båda skakar lätt.

"Deal" säger han och studerar mig lätt och nickar sedan, jag nickar också och släpper sedan hans hand.

"Dra nu idiot" säger jag och tittar äcklat på honom, för det är just vad jag är, äcklad av honom, den jävla idioten som inte ens vågar komma själv då han har två andra med sig som jag inte hade en aning om vilka det var.

"Kom grabbar som går vi" säger han och vänder på sig och killarna går snabbt efter som två hund valpar. Jag väntar ett tag så jag ser att som är borta och sätter mig sedan på bänken igen och suckar. Är det här verkligen så illa? Jag gör väl något bra nu? Eller?

............
Ett nytt kapitel WOHO!! Och vad är det Dante håller på med egentligen? Nu börjar det hända lite grejer 😏 kom på det här idag och började skriva så hade faktiskt ingen plan på att det här skulle hända men hoppas ni gillade det. Lite osäker själv men jag har några planer på lite grejer, hihi. Är faktiskt rejält taggad på att skriva nu så kommer nog komma ett nytt kapitel redan imorgon faktiskt. Men hoppas ni tyckte om kapitlet ni får jätte gärna rösta och kommentera skulle göra mig såååå glad, kram på er❤️

Rösta och kommentera❣️
Följ gärna min instagram: Hov1_x