48. Dante

769 21 2
                                    

Söndag 15 juli 2018

Jag lutar mig mot bilen och tar fram mitt ciggpaket och tänder den men hjälp av min tändare och tar sedan upp mobilen ur fickan och skriver snabbt ett sms till Joline.

Jag kl 17:23
Kan du komma ner?

Jag tar ett bloss från min cigg i väntan på att Joline ska komma och ser sedan henne gå ner för trapporna. Med ett flin på läpparna slänger jag ner ciggen på marken och trampar på den för att släcka den och tittar sedan på Joline som kommer ut från porten med en osäker min.

"Har du köpt en ny bil?" Frågor hon och kramar om mig.

"Aa" säger jag och tar händerna på hennes höfter och tittar på henne med ett leende på läpparna

"Men inte till mig" säger jag sedan och hon rynkar ögonbrynen.

"Den är till dig" säger jag och flinar

"Haha, roligt skämt" säger hon sarkastiskt

"Vadå?"

"Den är till dig" fortsätter jag

"Nej men lägg av Dante" säger hon och skrattar

"Jag är seriös" säger jag lite allvarligt men med ett leende på läpparna.

"Du kan liksom inte ge mig något sånt här" säger hon och suckar

"Jo det kan jag visst"

"Nej, du skulle inte behöva ge mig något, om jag bara skulle få vara med dig och göra något så skulle jag bli lika glad för det" säger hon för våra läppar samman i en kyss som jag såklart besvarar.

"Dock blev det ju inte så nu och ingen kom hit heller fast alla skulle komma vid 5, förutom att mamma och pappa kom på en fika tidigare idag" fortsätter hon när vi dragit ifrån kyssen och hon suckar lite smått

"Nej jag vet det men jag vet också varför" säger jag och flinar lite

"Jaha, och varför kom inte någon då" säger hon och skrattar lite

"Det får du se snart" säger jag och sätter mig i bilen i förarsätet och Joline går sedan och sätter sig i passagerarsätet

"Var det inte min bil" säger hon och fnyser lite

"Jo" säger jag och ler

"Varför får jag inte köra då?"

"För att vi ska till ett speciellt ställe" säger jag och gasar.

"Jag vill bara säga tack, verkligen tack Dante" säger hon efter ett tag

"Det här var du värd" säger jag och ler mot henne

"Är jag verkligen det?"

"Klart du är"

"Får jag väl slå på stort när du fyller år" säger hon och skrattar

"Det hoppas jag att du gör" säger jag sarkastiskt.

Jag parkerar på en ganska så avlägsen plats efter att vi kanske har åkt i 20 min, jag tar ur nyckeln ur bilen och tar bort bältet och tittar sedan på Joline.

"Ska vi gå ut här?" Säger hon och tittar ut från bilrutan och kollar runt i omgivningen.

"Aa" säger jag och kliver ur bilen och stänger igen bildörren.

"Kom" säger jag och tar tag i Jolines hand och går mot en liten stig.

"Här är det" säger jag och tittar runt och ser det öppna havet och berget bakom oss, bryggan och Hela Stockholm runt om.

"Vad fint det är" säger Joline och släpper min hand och kramar om mig istället.

"Visst är det" säger jag och Joline släpper ifrån kramen och jag går och sätter mig på bryggan nedanför oss.

"Men inte finare än vad du är" säger jag och tittar upp på Joline som kommer och sätter sig bredvid mig.

"Sluta va så klyschig" säger hon och skrattar

"Jag älskar dig" säger jag och lägger min hand på henne lår

"Och jag älskar dig" mumlar hon tillbaka

"Tack, jag menar det verkligen, tack" säger hon sedan.

"Vi är inte färdiga här" säger jag och ler

"Vi ska sova på grand hotell sen också"

"Jaha? Varför skämmer du bort mig så mycket" säger hon och skrattar och himlar med ögonen

"För att jag älskar dig" säger jag och lutar mig mot henne och kysser henne

"Och jag dig" mumlar hon efter kyssen.

"Du & jag för alltid" mumlar jag

"Tror du det?" Mumlar hon tillbaka

"Jag vet det" säger jag och tar tag i hennes hand. Visste jag verkligen det? Tänk så skiter sig allt tack vare mig?

"jag tror och hoppas det i alla fall"

...........
Och ÄNNU ett dåligt kapitel men jag ska inte klandra mig själv för jag är faktiskt väldigt stolt över mig själv för att jag har lagt ut ett kapitel varje dag i 6 dagar nu. Hoppas ni tyckte kapitlet var helt okej i alla fall men nu kommer det inte lika mycket uppdatering men ska försöka få ut några varje vecka så det inte blev som förut när det kunde dröja 3 veckor innan ett kapitlet kom men mådde väldigt dåligt då och gör det nu med men har insett att när jag skriver mår jag bättre för att jag kommer på andra tankar och jag mår ju ännu bättre när ni berättar att ni gillar boken och hur snälla ni är när ni kommenterar och när ni visar att ni gillar boken genom att rösta det betyder verkligen såå mycket, tack verkligen tack!!!🥰

Rösta och kommentera❣️
Följ gärna mig på instagram: hov1_x

Jag tror jag är kär i dig - Dante Lindhe🌹Where stories live. Discover now