Jag gjorde ett misstag

Finns inga ord på hur jag känner

16:22
Jag står utanför Noels lägenhet. Solen håller på att gå ner och jag hör massor av folk som pratar och sjunger. Jag börjar få huvudvärk av mina tankar som bultar i mitt huvud. "Du klarar det här, gör det för Noel" säger mina tankar högt och tydligt. Jag tar upp min telefon och sms:ar Dante att jag kommer hem lite senare än vad jag har sagt till honom. Jag stoppar tillbaka telefonen i fickan och känner att den vibrerar och det är förmodligen Dante. Jag tar tag i portdörren och öppnar den försiktigt. Jag hör hur den gnäller lite och hur den stängs hårt efter mig.

Jag börjar gå lång samt upp i trappan för jag vill verkligen inte det här. Men nu är jag här och då får jag faktiskt göra det här. Medan jag går långsamt upp för trappan så hör jag röster. Rösterna blir tydligare och tydligare för varje trapp steg jag tar.
Nu har jag bara en våning kvar tills jag kommer till Noels dörr men rösterna blir mycket tydligare. Helt plötsligt så stannar jag upp i trappen helt förtvivlad och ledsen. Det jag ser nu är Noel och en blond tjej stå och kyssas utanför hans lägenhet. Jag springer snabbt ner för trappan sliter upp dörren och springer där ifrån med tårarna rinnandes från mina kinder.

Jag känner att alla kollar på mig när jag sitter med hela mitt smink kladdigt i ansiktet och att jag ser helt förkrossad ut. Men det är jag också. Jag sitter nu på tåget på väg hem till Dante. Jag börjar ställa mig upp för jag ska av snart. Jag känner hur mina ben inte orkar hålla upp mig och hur jag ens inte orkar bry mig om hur alla tycker och tänker om mig.

17:01
Jag öppnar dörren hastigt och slänger av mig skorna. Jag går med stora steg mot soffan och lägger mig där och gråter. Dante kommer ut från sovrummet kollandes i telefonen och sen kollar han upp på mig och ser att jag gråter.
- Ella vad har hänt? Har Felix gjort något?!
- Nej säger jag med gråten i halsen.
- Men Ella jag vill inte se dig så här kan du snälla berätta vad det är, jag kanske kan göra så att du mår bättre.
- Jag gick till Noel och tänkte säga förlåt för allt jag har gjort mot honom men när jag stod utanför hans lägenhet så såg jag han och en tjej kyssas.
Jag reser mig upp och kollar på Dante med sminket rinnandes från mina kinder. Dante torkar bort mina tårar men det kommer bara mer.
- Ella olycklig kärlek är alltid den värsta sorten.
Jag och Dante sitter i soffan och pratar. Det börjar kännas lite bättre utanpå men inom mig så svider det rejält. Vad ska jag göra nu ska jag bara glömma honom eller ska jag prata med honom?
- Dante jag kan inte sätta ord på det jag känner.
- Jag förstår det Ella säger Dante och ger mig en stor kram.
- Jag finns alltid här för dig.
- Och jag finns alltid här för dig.
- Jag älskar dig Ella.
- Och jag dig.

Hej och hallå alla! Jag hoppas att nu gillade det här kapitlet för det gjorde jag iallafall! Om ni vill att jag ska förändra något j berättelsen så är det bara att skriva annars kan ni rösta,dela,kommentera och gilla💕 Ha en fortsatt bra dag!