Det riktiga avslutet

158 1 0
                                    

15:44
Jag sitter nu på tunnelbanan och har sjukt mycket ångest. Jag kall svettats och det känns som att mitt hjärta ska stanna för att det slår så snabbt. Jag har  klivit på och jag ska åka fem stationer tills jag är framme. Jag tänker om tillexempel om mamma är hemma och typ är jätte ful jag vet inte vad jag ska göra då. Men en sak är säker jag kommer aldrig förlåta henne för det hon har gjort mot mig i alla dessa år.

Nu är det bara en station kvar tills jag är framme. Jag börjar få mer ångest och börjar tänka det värsta som kan hända. Men jag försöker så gått jag kan att tänka positivt. Men jag är tvungen att gå av nu för nu är jag framme vid min slutdestination. Jag kliver av tåget och börjar gå upp för dem långa trapporna. Solen står i moln och det ser nästan ut som att det ska regna men det tror jag inte att det ska göra. Jag börjar komma närmare och närmare mammas lägenhet. Jag börjar också få hemska minnen från när jag var liten. Jag försöker bara ignorera dem men det känns som att mina tankar vill att jag ska tänka det negativa.

Efter en stund så är jag framme vid lägenheten. Jag står utanför porten och försöker glo in i mammas köksfönster. Men jag ser inget. Jag tar iallafall tag i porten och öppnar den hastigt. Jag går upp för trapporna normal snabbt och blir lite nervös. Men jag känner ändå ett mod inom mig som jag hoppas att jag alltid kommer att ha. När jag har gått upp för trapporna så kommer jag till en äcklig dörr. Det var mammas. Handtaget var helt kladdigt ser man och det är fläckar på dörren. Och då kan man ju tänka dig hur det ser ut där inne.

Jag knackar ganska hårt på dörren och väntar en stund. Ingen öppnar. Jag knackar igen men samma sak ingen öppnar. Men efter en stund så hör jag en röst som säger "Jag kommer" dörren öppnas och där ser jag en trött mamma som ser helt förstörd ut.
- Ella! Säger mamma och kramar om mig hårt. Jag känner den starka alkohol lukten tränga sig in i min näsa och jag ser hur trassligt hennes hår är.
- Kom in säger hon.
Jag går in och behåller skorna på för jag vill helst inte smutsa ner mina strumpor. Men när jag kollar upp från golvet så ser jag massor av flyttlådor som står på golvet.
- Ska du flytta?
- Ja, jag är tvungen att göra det
- Varför det?
- Vad tror du? Jag har inte råd jag är helt pank! När du flyttade här ifrån så har det bara gått skit för mig.
- Hur trodde du att det skulle gå?
- Jag vet inte säger hon och suckar.
- Kronofogden har varit här och jag ska flytta tills slutet av månaden.
- Men vart ska du bo?
- Som tur är ska jag bo hos din moster Dona.
- Jaha är hon också en idiot eller?
- Ella jag orkar inte ta det här med dig! Jag vet att jag har betet mig dåligt mot dig och jag är jätte ledsen!
- Jag är inte här för att få en ursäkt!
- Varför är du här då?
- Jag ska ge dig det här säger jag och ger henne ett vitt kuvär.
- Vad är det här?
- Det är pengar från mig och min nya kille Dante.
Hon kollar helt chokad på mig.
- Jag har ett nytt liv nu jag vill inte ha något med dig och göra okej!
- Men Ella jag vet vad jag har gjort mor dig och jag vill inte ha det här kuvertet med pengar.
- Du behöver väll visst det om du tänker efter rejält! Och bränn inte upp pengarna på alkohol snälla gör något vettigt med pengarna säger jag och går ut ifrån lägenheten.

17:57
- Jag är hemma nu säger jag från hallen.
Dante kommer mot mig och pussar mig på munnen länge.
- Hur gick det?
- Det gick bra hon fick sin läxa som hon var värd.
- Jag är glad om du är glad säger Dante och ler stort mot mig.
Jag fäller än tår och kramar om Dante. Det jag känner just nu det är trygghet och att mitt liv är helt perfekt just nu.
- Jag har fixat en överraskning åt dig.
- Vadå? Du vet att jag hatar överraskningar.
Det får du veta i morgon kväll säger Dante och kysser mig på kinden.

Jag gjorde ett misstagOnde histórias criam vida. Descubra agora