you don't know me- Omar Rudberg

3

Jag hoppade upp på moppen och la armarna stadigt runt Omar. Han tittade bak mot mig som en fråga om ha. Skulle åka, jag nickade som svar och han åkte sakta mot mitt hus.

Jag hade berättat på vägen till moppen vart jag bodde så han kunde vägen relativt bra. När vi var framme hoppade jag av och gav honom hjälmen.

-" Tack så jätte mycket." Sa jag och han log.

-" Det var så lite så, hoppas du blir bättre så ses vi." Jag log och nickade som en början till mitt svar.

-" Det ska jag, hejdå" Han log och åkte iväg mot skolans håll igen.

Jag öppnade dörren som var upplåst och mamma kom utspringande i hallen medan jag tog av mig skorna.

Hon tittade oroligt på mig samtidigt som jag jag henne ett stelt leende och gick förbi henne och satte mig i soffan. Jag hörde hur det började spola i kranen ute i köket och förstod att mamma hällde upp ett glas vatten, sedan hur hon tryckte ut en vitamintablett ur kartan och sedan kom hon ingåendes i vardagsrummet.

-"Gumman vad hände?" Frågade hon och satte sig mittemot mig medan jag svalde tabletten med vattnet.

-"Jag blev bara yr när jag gick ner för trapporna, men Omar skjutsade hem mig." Mamma nickade och tittade sedan upp och fick ett leende på läpparna.

Nej nu kommer hon ha några förhoppningar om att Omar ska bry sig om mig bara för att han gjorde det denna gång. Jag blev själv besviken när jag tänkte efter. Omar spelar bara med känslor, han är som alla andra killar som gör allt i början och sedan bara skiter i en.

-"Och vem är denna Omar." Jag suckade djupt och började berätta att han bara var ny i våran klass.

Jag gick upp på mitt rum och la mig under täckte i sängen efter jag hade tagit min dator. Jag gick in på swefilmer och tog på ett avsnitt av the vampire diaries.