Livet som tonåring

Nu då??

Kära dagbok,
Jag gråter. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag behöver någon.
Jag behöver någon att lita på, som litar på mig, som jag kan prata med, som kan prata med mig, som jag kan krama, som kan krama mig, när jag behöver det.
Jag är trött men jag kan inte sova, jag vet inte vad jag ska göra.
Jag tror att jag behöver prata ut, men jag har ingen att prata med. Jag vet inte hur jag ska hitta någon, det går inte.
Just nu sticker tårarna under ögonlocken men dom vill liksom inte komma ut.
Jag tror att jag har börjat få inre stress igen, det orsakade magkatarr i flera veckor när sommarlovet närmade sig sitt slut. Jag tänker att det är samma sak nu, inombords är jag stressad för skolan för att träffa dom andra, jag är stressad att inget har förändrats eller att allt har förändrats. Jag vill inte tillbaka till skolan.