Livet som tonåring

Jag är hopplös

Kära dagbok,
Åter igen vet jag inte vad jag känner, just nu är jag jättepigg och energisk, förut var jag tom typ.
Det känns som att folk har börjat bry sig om mig, jag vet inte om det är för att dom har märkt att jag har hemligheter eller om jag bara plötsligt blev intressant, men jag vet inte om det känns bra eller dåligt.
Imorgon ska jag iallafall gå på bio men mina kompisar, mina riktiga kompisar, mina nya kompisar, mina kompisar som faktiskt på riktigt verkar vilja vara med mig. Det känns jättebra att någon äntligen vill spendera tid med mig men jag känner dom inte riktigt på djupet än.
Jag börjar få fler nya vänner, jag träffade en kille för några dagar sedan(ta inte det här fel, han är min kompis och vi har känt varandra ett tag, men jag liksom hängde med honom) vilket var jättebra. Med honom känner jag att jag kan va mig själv, missförstå mig inte men allt jag har visat för honom har varit äkta. Det är svårare med dom andra, mina vänner i min klass, det är inte det att jag är falsk mot dom men det är mycket svårare att vara sig själv. Det jag menar är att dom har sett mig när jag umgicks med mina gamla "vänner" och då har dom ju fått en annan uppfattning om mig. När jag var med mina gamla "vänner" var jag inte riktigt mig själv, jag vågade inte bete mig som jag egentligen ville, jag vågade inte klä mig på vissa sätt, jag vågade inte prata med folk, ja ni fattar. Listan kan göras lång men huvudsaken är att jag vågar göra det nu. Poängen med det här är att mina nya vänner har sett mig på ett annat sätt innan och det har inte han, det är därför det är enklare med honom.
Det jag egentligen tänkte skriva var att jag är totalt hopplös, min energi är tusen och jag kan inte somna. Jag hade sömnproblem ett tag, dom kan jag berätta om någon annan gång. Nu är det mest för att jag är för pigg för att lägga mig men för trött för att göra något, och då sitter man ju bara för med sin mobil och gör inte ett piss. Jag vill göra saker, som jag gjorde förr, men det går liksom inte.
Ingenting är som förr, allt har förändrats, jag har förändrats...