Livet som tonåring

Andas....

Kära dagbok,
Jag sitter och försöker lugna ner mig, det är inte det att jag har mycket energi eller något som jag brukar ha utan det är lite skräck blandad förtjusning som ger mig lite ångest känslor. Så här är det; Jag ska ha hit några kompisar för att fira min födelsedag, egentligen hatar jag födelsedagskalas för det är ofta mycket folk o ljud o intryck vilken har lett till panik tidigare. (Notera att jag säger panik fast än jag inte vet riktigt vad det är).
Ljud gör mig som sagt stressad och mina bröder är inte så bra på att vara tysta. Så när jag var i badrummet förut och försökte borsta ut mitt hår skulle min äldre bror såklart ha på as hög, bajs dålig musik och samtidigt skrika åt spelet. Min yngre bror var också där och pratade om jag vet inte vad. Sedan knackade de på dörren och jag fick stress för jag trodde att det var mina kompisar dom kom lite för tidigt. Men det var bara min kusin som ville att jag skulle säga vilka glasögon som var snyggast. Den hör kombinationen samtidigt som jag bara hade en handduk runt mig, blött och trassligt hår och inga glasögon gjorde mig lite smått panikslagen.
Min ljudkänslighet har som sagt varit värre på sistone och det är fett jobbigt.
Men nu ska vi se lite positiva saker som har hänt under dagen: Jag har nu skrivit 4 sidor av min berättelse till svenskan och so:n, syslöjden var fantastisk och jag tror på riktigt att jag har ADHD. Inte för att det spelar någon roll eller är jättepositivt men det va vad jag kände för att skriva.
Jag var hos tandläkaren häromdagen också så nu ska jag snart dra en tand för att den har varit lika lös i ett år. Sedan ska jag få tandställning nån gång men jag vet inte när.
Jag vet inte riktigt vad mer jag ska skriva och jag kan inte direkt säga att jag har blivit lugnare. Det brukar faktiskt göra mig lugn att skriva men inte idag.