Livet som tonåring

Det rullar på... eller?

Kära dagbok,
Livet rullar på, nu på en något jämnare väg. Jag har inte skrivit på ett tag och det är för att jag känner att det inte behövs, jag har mer kontroll nu.
Skolan funkar, jag har hamnat i samma halvklass som några som jag inte ens vill titta i ögonen längre. Men jag har också hamnat med några som jag verkligen vill umgås med. Lektionerna funkar också bra, jag har svårt att hålla koncentrationen på sånt som är tråkigt, men det rullar på ändå. Vi har inte haft några prov än så pressen är inte så hög, men jag antar att alla prov senare kommer på samma vecka och det stressar mig lite. Jag känner ändå att det går bra och att jag kanske kan klara det hör året också.
Jag mår bättre, jag gillar att få rutin på vardagen, att komma igång med träningen och att ha något att göra på dagarna.
Jag har ju skrivit om min berg och dalbana till liv innan, men just nu känns det ganska stabilt.
Jag vet inte om jag har sagt det men jag är väldigt ljud och ljus känslig, mestadels märker jag det inte så mycket i skolan(men ibland är det hemskt) men när jag kommer hem blir det värre. Jag vill gärna ha lite lugn och ro så att mitt huvud kan lugna ner sig lite men då har man ju såklart oförstående syskon till hjälp som alltid ska låta lite "för att det inte stör mig". Det är hemskt. Det är nog det ända på min berg och dalbana som går nedför just nu, allt annat är på plan mark. Vännerna gå förstås uppåt, och det är skönt.
Jag fyller år snart, och jag är inte ett jätte fan av födelsedagar. Det leder ofta till lite panikkänslor och ännu mer tårar. Jag har inte så bra erfarenheter av födelsedagar, inte för att min familj inte bryr sig eller så men tidigare år har det varit jobbigt för mig.
Förra året ville jag fira att jag skulle fylla år med mina vänner (dom som jag inte längre vill se i ögonen) och man kan ju säga att jag märkte lite att dom inte brydde sig om mig. För det första så ville jag bjuda mina "närmaste" och det var en ny tjej som hade börjat u våran klass. Jag hade inte umgåtts något med henne och en av mina närmaste hade bråkat med henne eller nåt. Så jag bjöd då inte henne och det blev världens drama; vissa ville inte komma för att hon inte skulle dit(så mycket brydde dom sig om mig) och andra ville inte gå dit om hon kom. För det andra så satt alla med sina telefoner hela tiden och ingen ville göra något kul. Det jag ville med det hela var att vi skulle ha trevligt tillsammans och skratta och fjanta oss typ. Så blev det ju inte. För det tredje blev det som små grupper, jag hade planerat att vi skulle spela ett spel, men då ville inte några va med, andra skulle spela biljard i ett annat rum och en tredje hade killproblem. Tacksamt, jag vet.
Så jag hade inga bra vänner förra året och jag hoppas det blir bättre i år.