Dold kärlek <3

Kapitel 20

-------------------------------------------
Hej hopp!
Jag ville bara tacka alla för 1k läsare! Alltså det är helt galet ju!
Tack tack tack tack!!!!!!
Men men, här kommer nästa kap!
-------------------------------------------

Först blir jag bara häpen när han säger det men jag måste ju svara. Om jag säger ja, kommer Liam och jag bli ovänner och Mike bli lycklig. Om jag säger nej, sårar jag Mike och det är som vanligt med mig och Liam. Vad ska jag välja?! Jag måste ju lyssna på mitt hjärta och det vet jag inte vad det säger. Vill jag vara med Mike eller inte? Han är en toppen kille som alltid finns där för mig. Både bra och dåligt. Jag har kysst honom nu 2 gånger tror jag, eller nej, han har kysst mig 2 gånger. Men på någon galet sätt gillar jag det. Men jag vill typ inte säga det till mig själv. Det är så svårt!

-Vad tycker du? Säger han till mig. Jag tänker, tänker och tänker.

-Eh... ja... ja... jag vet inte, får jag fram.

-Får jag tänka på det? Frågar jag.

-Självklart, jag vill inte tvinga dig. Men kan jag få svar till på måndag?

-Mh, säger jag. 2 dagars betänketid...

-Ok, ses på måndag,  säger han och pussar mig på pannan.

-Hejdå, säger jag och går. Hm, jag vet inte vad jag ska göra! Jag kan ju typ inte snacka om detta med Liam. Men jag fattar inte varför jag inte hade kunnat det igentligen (stavning?). Han är min låtsas bror, mitt ex, eller hur man ska förklara det. Han har ju inga känslor för mig längre, eller?

När jag kommit hem var jag och Liam skälva i ett tyst hus. Ingen ville snacka. Jag satt i ena sidan av soffan och Liam i andra med en halv full chips skål och två glas cola på bordet som Liam tog fram när jag kom hem.

-Liam? Frågar jag.

-Mh, säger han och glor in i tv:n.

-Hur är det? Frågar jag.

-Vad menar du? säger han och vänder blicken hot mig.

-Har jag gjort något?

-Vet inte, säger han och vänder blicken till tv:n igen.

-Snälla, du har varit otrevlig mot mig nu hela denna vecka! Vad har jag gjort dig! Säger jag och får tårar i ögonen.
"LIAMS PERSPEKTIV"

-Snälla, du har varit otrevlig mot mig nu hela denna vecka! Säger Tanja. Jag vänder mig och och tittar på henne. Hennes ögon är blöta av tårar. Ja, hur ska man svara på det? Jag vet faktiskt inte. Hon har ju lämnat mig och jag har ju kommit över det, eller? Jag hatar Mike nu! Varför vet jag inte men enda sedan Tanja och Mike har träffat har jag blivit surare.

-Den vänskapen vi hade för några månader sedan är typ borta för dig! Men jag vill fortfarande vara vän med dig! Min bästa vän är ju borta nu! Han har försvunnit i tomma intet! Bara sådär! Utan att jag fick veta ett smack! Hur tror du det känns för mig!? Tänk om din BFF bara stack utan att du fått veta något alls! Hur tror du det känns!? Fatta!!!!! Säger Tanja och storgråter. Jag får också tårar i ögonen. Tanja, min låtsassyster, mitt ex, min vän, eller rättare sagt min före detta vän, sitter nu och storgråter på grund av mig. Jag är ett svin, en dålig person som inte bryr sig om någon annan. Och här sitter jag och tittar på.

Jag sätter mig närmare Tanja och kramar om henne. Som jag har saknat dem kramarna. Att ha en person som man älskar i sin famn. Nej! Jag älskar henne inte, hon är bara en vän, eller var en.

-Förlåt mig, säger jag.

-Men "snyft" vad har "snyft" jag gjort "snyft"? Frågar hon mellan snyftningar.

-Du har inte gjort något Tanja, det är jag, säger jag och kramar om henne.

-Men varför är du så sur? Säger hon och tittar mig i ögonen.

-Jag, vet inte. Har haft en dålig vecka, säger jag.

-En dålig vecka! Du skojar! Och då tar du ut det på mig! Skriker Tanja mot mig och ställer sig framför mig.

-Jag går och lägger mig, jag bara inte pallar med dig längre! Säger Tanja och springer in på sitt rum. Jag känner mig som ett skämt. Ett skämt som man skrattar åt som inte ens är roligt. Jag plockar undan chipsen och går och lägger mig.
"Tanjas perspektiv"

Hur kan han säga så!? Helt ointressant! Jag tar av mig tröjan, byxorna, tar på mig pyjamasen och lägger mig i sängen. Sedan somnar jag fort som en smack.

---------------------------------------
Hur var det kap? Det var lite kort men händelserikt. Jaja, vi får se när nästa kap kommer ut, jag har mycket nu i skolan men jag ska försöka.
Kram Issa
---------------------------------------