Gang Leader's girl

Kapitel: 16

Han satt där helt tyst..

- Vad menar du? Frågade jag med tårar i ögonen?

Han var fortfarande tyst, öppnade munnen men stängde den snabbt igen.

- Du skojar heregud.. jag reste mig snabbt upp och gick där ifrån med snabba steg. Satte mig på en bänk längre bort.

: Hur kunde han, bara skjuta ihjäl mina föräldrar så.. han ska få :

Jag reste mig upp igen och började gå mot bilen, satte mig i baksätet på jeepen.
- Kan du köra hem oss eller, jag vill bort från dig..

Han låg bara kvar där, vafan tänkte han på, vad gör han. Han kollade bara rakt ut i tomma intet. Jag var tvungen att gå fram till han och slå han rakt över ansiktet. "KÖR HEM MIG." Sa jag argt. Han reste sig upp och gick och satte sig i baksätet.

Jag stängde bakluckan och gick mot baksätet. Jag öppnade dörren och skulle sätta mig då jag såg en lapp på bildörren. Det stod..

*Var beredd på en attack, följ med oss frivilligt annars tar vi dig med våld*

Jag läste lappen och kollade på den länge innan jag satte mig i baksätet.

* Hemma (hos Omar då)

Jag sprang upp till dörren och bankade hårt tills någon öppnade. Jag stod där i tårar tills en människa äntligen öppnade. "Vad har hä..." frågade personen men jag han inte ens se vem de var innan jag sprang upp till "mitt" rum och stor grät..

* 3 dagar senare

Jag har inte snackat med någon om det, inte ens Zarah. Hon har frågat massa frågor men jag säger bara att jag inte vill snacka om de. Omar har inte sagt ett enda ord till mig. Bara några blickar då och då. Och det den där attacken har jag inte hört nått mer om.

Jag går ner för trappan efter timmar i min säng, går ut i köket som tur är, är jag ensam. Jag gör iordning en macka. Äter upp den och ska precis gå upp till övervåningen när.

DUNS, DUNS, PANG, PANG

Jag hinner inte tänka förens någon grepar tag i min arm. Jag låtsas kämpa emot men egentligen går jag långsamt bakom med personen som håller ett järn grepp om mig.

Vi går ut till en svart bil där jag blir inslängd i baksätet, jag hör hur Omar ropar efter mig men det är försent jag sitter i en främmande bil med främmande människor. Det ända jag vill veta är vem och vad personerna vill.

Bilen parkerar på en uppfart till ett stort vitt hus. Jag hsr ännu inte sett vem personen är men. Personen drar upp mig till dörren och in i huset upp till ett rum. Sätter mi i en säng och går mot dörren. Låser den och sätter sig jämte mig.

Rummet är rätt stort, en stor garderob i till vänster om dörren. En säng mitt i rummet. Mitt emot sängen är det en stor rund svart spegel, väggarna är vit/gråa.

Personen ställer sig upp framför mig. En identisk kopia av mig fast i manlig form.
- Allison, jag vet att detta kan komma som en överraskning men. Jag är din bror, jag var tvungen att flytta när mamma och pappa fick dig. På grund av att du inte skulle hamna i problem. Men men.. du ska inte tillbaka till den idioten!! Och vad gör du här i Dallas. Sa han och jag fattade ingenting.

Hade jag haft en bror i så många år. Vilka problem, Vem är idioten.

- Ursäkta? Sa jag snabbt
- Du ska inte tillbaka till Omar, han dödade våra föräldrar Allison. Han är farlig, han kan döda dom du älskar mest. Och han bryr sig inte om dig Allison!! Sa han snabbt och kollade på mig.
- Ja jo jag vet han sa de..

~~~

ETT LÅNGT KAPITEL, MAN ALLT FÖR ER

// S