My Own Bad Boy

Kap. 1 - The New Girl

Adrians perspektiv 
Jag står inne på Espresso House i Farsta Centrum med mina polare. Det är augusti och varmt som bara den fortfarande. Espresso House hade precis öppnat här så vi var här för kolla in läget, och för kolla in kattiga gärrisar.
Jag tar emot min chai latte och går till bordet där resten av oss i gänget sitter. På senaste tiden har jag börjat tröttnat på dem, det liv man lever. I början var det kul och spännande, men nu är jag bara trött på alla regler som kommer med att vara med i gänget. Varför jag gick med i överhuvudtaget var för min farsa slår mig och min morsa bryr sig inte ett skit om mig. Att vara med i vårt lilla gäng, eller borde jag säga mitt lilla gäng nu för tiden, gav en viss trygghet jag aldrig känt hemma. Här har jag makt, jag kan göra vad jag vill och ingen vågar säga emot mig.
"Kolla in gärrin, hon är en tia och lättlurad antagligen också." Säger Edward, min närmaste polare.
"Vart?" Frågar jag nyfiket. Jag är seriöst i desperat behov av sex just nu. Jag har inte legat med någon på två dar.
"Vid kassan. Min eller din?" Svarar han mig och väntar på mitt svar.
"Min, jag behöver ligga." Säger jag och reser på mig. Bruden står med ryggen vänd mot mig, men kan redan se att hon är otroligt snygg. Hon har brunt vågigt hår ända ner till midjan. På sig har hon mörkblå jeans som framhäver hennes rumpa otroligt bra, en svart skinnjacka med någon färgglad sjal till och klackar. 

Jag är precis framme vid henne när hon vänder sig om och går rakt in i mig. Snabbt flyttar jag på mig innan hennes kaffe hamnar på mig. 
"Se dig för. Det är inte som du äger stället." Säger hon irriterat. Jag blir mållös. Ingen annan tjej eller kille har någonsin tilltalat mig sådär.
"Vet du vem jag är?" Svarar jag hotfullt.
"Nä, borde jag det eller?" Säger hon skeptiskt och granskar mig.
"Ja, lilla gumman du är i mina kvarter nu och då tilltalar man inte mig sådär." Svarar jag henne så lugnt jag kan. 
"Jag kan tilltala dig hur fan jag vill idiot." Säger hon ilsket tillbaka och börjar gå ifrån mig.
"Inte så fort." Säger jag och greppar tag om hennes handled. 
"Släpp mig för i helvete!" Svarar hon mig och stirrar ilsket på mig. Jag möter hennes bruna ögon en sekund innan jag vandrar vidare med blicken. Hennes läppar är kyssvänliga, mjuka och fylliga. Kindbenen är lagom höga och runda så de framhäver hennes rådjursögon som blixtrar till just nu. Håret formar sig perfekt runt hennes ansikte och framhäver i stort sett allt snyggt hos henne. Näsan är liten och gullig. Det skulle va omöjligt att göra henne illa eller ens va sur på henne i mer än två sekunder. Hon bär en kedja runt halsen med en berlock som formar ett L. Hennes bröst är nog B-kupa och under jackan har hon en vit blus med en svart bh under som visar sig men inte för mycket, man kan bara ana bh:n under den vita blusen. Man kan se att hon tränar, hennes mage är platt och hela hennes kropp ser ut att vara i form men inte överdrivet.
"Jag är ledsen att jag var otrevlig. Adrian." Säger jag och släpper henne. Jag försöker på mig ett leende och hon mjuknar upp lite. Fast hon ler inte tillbaka.
"Lizzie." Svarar hon mig bara och går sen. Jag står kvar en bra stund och ser efter henne innan jag går tillbaka till grabbarna. Dem säger inte ett ord, men jag kan höra deras tankar. Wow kom hon precis undan med att säga allt det där? Vad har hänt med honom?  

Lizzies perspektiv
Jag har bråttom till bussen, men jag måste ha min caramel latte. Så med snabba steg går jag till Espresso House. Det är en hel jävla bunt med en massa tonårskillar runt min egen ålder. Kanske nåt år äldre. Har dem inget bättre för sig än att hänga här? Jag vet att jag är här också men jag är sen, dem verkar se ut som att de ska stanna här hela dagen. Dem beställer sitt och går och sätter sig. Äntligen är det min tur. Jag beställer min caramel latte och betalar för den. Sen går jag åt sidan för vänta på mitt kaffe.

5 min senare har jag äntligen fått den. Jag vänder mig om för börja ta mig till min buss. Pappa kommer döda mig! Jag är så jävla sen man kan bli. Precis när jag snurrat runt går jag rakt in i någon. Jag kollar upp och möts av ett par nyfikna gröna ögon.
"Se dig för. Det är inte som du äger stället." Säger jag irriterat. Han ser på mig förvånat.
"Vet du vem jag är?" Svarar han hotfullt. 
"Nä, borde jag det eller?" Säger jag skeptiskt och granskar honom. Jag suckar tyst inombords, nu kommer jag komma ännu mer sent. Han är åtminstone värdigt het. Killen måste träna varje dag ju, man kan se att han har en tränad kropp.
"Ja, lilla gumman du är i mina kvarter nu och då tilltalar man inte mig sådär." Svarar han mig sansat. 
"Jag kan tilltala dig hur fan jag vill idiot." Säger jag ilsket tillbaka och börjar gå ifrån honom. Jag har inte tid för det här.
"Inte så fort." Säger han och greppar tag om min handled.
"Släpp mig för i helvete!" Svarar jag honom och stirrar ilsket på honom. Han ser ut att granska mig från topp till tå. Jag står helt stilla och gör desamma. Han är sjukt sexig, hade han inte vart sånt kräk så hade jag definitivt bett om hans nummer. Enda grejen är; jag gör inte bad boys, och man kan känna det på långa vägar att han är det.
"Jag är ledsen att jag var otrevlig. Adrian." Säger han och släpper mig. Han försöker på sig ett leende och jag lugnar ner mig lite. Fast jag ler inte tillbaka.
"Lizzie." Svarar jag honom snabbt bara och går sen. Honom kommer jag inte glömma i första taget känner jag.