1 - Entré förbjuden

291 11 5
                                    

Jag går ett varv runt i kvarteret med mina genomblöta skor. Snön ligget som ett tunt vitt lager på marken. Jag huttrar till av kylan, det är nog minst -10 C. Jag skulle mycket hellre vilja sitta inne i ett varmt hus och dricka oboy men det går inte. Hemma är det endå kallt och jag har ingen lust att se på när mamma och pappa bråkar. Jag är inte direkt mobbad i skolan men jag har inga vänner. Varenda gång jag bestämmer mig för att skaffa vänner så bara ignorerar alla mig. Dom tänker typ att jag är osynlig, men det kan man ju tro för mina kläder sticker direkt inte ut. Jag önskar att jag hade ett syskon som jag kunde prata med och lita på, och jag har ju ett syskon men inte ett som jag kan lita på. Min storebror Rasmus festar hela kvällarna och han går inte i skolan. Och ingen bryr sig ju om det, inte i min familj.
Jag tar en omväg hem så att det tar längre tid att komma hem. När jag är så nära att jag ser mitt hus tvär stannar jag. Jag skymtar en lång, svart hårig man som håller på att prata med mamma. Jag står fortfarande stilla, kan inte röra mig. Jag känner inte igen honom och det brukar inte komma så många personer på beskök. Efter ca 5 min så går mannen ut ur huset och tar fram en lång tejp. Jag ser att mamma börjar gråta och sätter händerna för ansiktet. Mannen sätter upp en tejp runt huset och på tejpen står det: ENTRÉ FÖRBJUDEN.
Vad kan ha hänt??
----------------------------------------------
VET ATT DET VAR ETT VÄLDIGT KORT KAPITEL MEN HOPPAS NI GILLADE DEN SÅ GE DEN EN ★
// Becca

HuntedWhere stories live. Discover now