Fannys Perspektiv:
Ouch.
Det bränner i hela min kropp, och det känns som att jag kommer att bokstavligen brännas upp. Jag öppnar sakta ögonen och ser en förvånad syn.
Jag ligger på en sägen i ett liten rum med svarta väggar och metall galler till fönster. Jag är helt ensam och dörren till rummet, är stängd. Så jag är tekniskt sätt fast.
Jag hoppas bara att Rasmus klarar sig. Även ifall jag räddade honom för sekunden så skulle Christer kunnat döda honom sekunden efter. Så ja?Jag gör ett försök att sätta mig upp, men stoppar mig stjäla när det börjar bränna i magen igen. Jag lägger mig ner och kollar upp i taket.
Varför?
Det är nog den frågan som jag vill ha svar på mest, varför just mig? Varför händer allt detta?
När allt verkar okej så förstörs allting med att en gubbe som jag inte känner,
" kidnappar " mig. Varför liksom?
Det finns just nu tusen saker jag önskar skulle ske, så finns det ändå en önskan som är störst.
Att få vara med Adam.
Att bara känt en person i ca 4 veckor och att den skulle kunna betyda så mycket för en. Det är ofattbart.Men en sak är säkert, jag ska ta mig ut härifrån och ta mig till Adam!
Men plötsligt när jag är högst uppe i mina tankar så öppnas dörren.
Jag kollar snabbt mot dörren och grimatiserar.- Är du inte glad att se mig?, säger Christer.
Jag kollar bara surt åt hans håll.
Nu mera borde jag vara sjukt rädd för honom, men jag känner bara mer hat.- Idag ska ditt jobb börja, säger han.
- Och jag ska jobba med?, frågar jag.- Du ska först vara som en slav till mig och göra allt som jag säger, och sedan ska du gå in och mata hundarna och då kanske någon del försvinner av dig åt gången, skrattar han.
Jag ryser vid tanken.- Var är min bror?, frågar jag osäker ifall jag vill veta svaret.
- Död, gör dig klar till om en kvart, säger han bara som om det var ingenting.
Sen stänger han dörren och går ut.Det var väl det jag trodde...
_______________________________
Dåååålig uppdatering javet. Sorry men en sak bara, jag är inte säker på att jag tänker fortsätta på denna boken. Jag känner liksom igen "glädje" när jag skriver på denna bok ifall ni fattar vad jag menar. jag känner mig lite elak som kanske avslutar allt i mitten av boken, men ifall det finns någon som verkligen inte vill att jag ska sluta med den här boken, så RÖSTA OCH KOMMENTERA!!!! För annars så slutar jag nog och börjar med en annan bok. För jag vet inte riktigt vad jag vill med denna boken. Och allt känns bara som en stor röra. Ska jag sluta?
// Rebecca <3
YOU ARE READING
Hunted
AdventureFanny är en 15-årig tjej som har ett jobbigt och svårt liv. Hon har inga vänner och hon känner sig oftast ensam. När hennes pappa får en farlig sjukdom förvandlas familjens liv till ett rent helvete. Det finns en man som alltid kommer att jaga dom ä...