Bloody Angel

Kapitel 22

OBS Kolla för säkerhetens skull så att detta kapitel inte är mitt bland de andra. har nämligen haft problem med det

Jag vaknade av att jag hörde en tyst snyftning bakom mig.
- Alex? Viskade jag tyst och försiktigt. JG hörde hur han höll andan så jag vände mig försiktigt om så jag kunde se honom. Hans ögon var helt spräng röda och man kunde se att han gråtit länge. Jag tar tag i hans hand och kramar hårt om den.
- Vill du prata om det? Viskar jag tyst. Han skakar på huvudet och börja andas skakigt. Jag kramar om honom hårt och slutar inte. Jag hör hur hans andetag börjar sakta ner och de blir djupa. Efter bara några minuter sover han. Jag ska prata med honom imorgon vare sig han vill eller inte. Det sista jag hör innan jag somnar är ett svagt krafsande under sängen. Men jag är så trött att jag inte ens orkar bry mig och somnar.

Jag känner hur det börjar röra sig i sängen och jag antar att det är Alex som vaknat. Men när jag vänder mig om är han inte där. Hmpf.. Konstigt. Jag reser mig upp och går och tar på mig ett par gråa mjukisbyxor med ett svart linne över. Sedan går jag ner och äter en macka. Det finns en lapp på bordet där de står att de andra gått och handlat. Asså jag tyckte att dagen igår var creepy men är den bättre idag? Svaret är enkelt: Nope.. Jag hör hur det låter som at någon springer upp för trappan och sedan smälls en dörr igen. Jag suckar högt. Inte nu igen. Jag tar upp min mobil och ringer Agnes. Inget svar. Jag testar med Jacob, Erik och Adam men det blev inget svar där heller. Bara ett försök kvar då antar jag. Och jag som hade tänkt prata med Alex också. Jag letar upp honom i kontaktlistan och jag ska precis lägga på när jag hör hur han svarar.

- Hallå??

- Ee Alex vart är ni?

- Har du läst lappen eller?!

- Ja men ingen svarar ju!
Svarar jag halv surt

- Jaja var det något mer du ville då?

- Ja jo kan ni typ komma hem för det är någon i huset som inte borde vara här och denne *host* person kanske inte ens är en *host* person..
Det blir tyst på andra sidan luren

- Någon där eller??
Frågar jag

- Vi kommer så fort vi kan vänta där!
Säger Alex andfått och sedan hörs ett pipande. Jag hör hur det börjar krafsa i golvet. Det kommer närmre och närmre dörren och om inte de andra kommer väldigt snart lär jag nog inte leva sådär jätte länge till. Hejdå världen..

###
Heeeej.. Jag jag har verkligen inte skrivit på länge men min mobil har typ visat att ingen läst mina kapitel så jag har tänkt "jahopp de kanske tycker den suger". Men när man väl går in på mina föräldrars iPad då blir det andra bullar det... På fredag ska jag gå på begravning då min älskade farmor har gått bort och jag önskar verkligen att jag hade kunnat få säga några sista ord till henne innan hon dog men det han jag aldrig 😢 Hoppas iaf att ni tyckte om kapitlet, ge en stjärna isåfall // Ellen ❤️🐯