Kapitel 2

892 34 6
                                        

Jag kömpar med att ta mig upp ur det kalla vattnet. Vågorna försöker dra ner mig men jag kämpar för att inte sjunka ner. Hela tiden får jag in mer och mer varten i lungorna och jag börgar se lite dimmigt. Jag närmar mig båten jag såg från klippan. Jag drar mig försiktigt upp i den och börjat ro med åror tills jag kommer fram till land på andra sidan. Det var inte långt att ta sig över med båten ungefär bara tio minuter. Med bil kommer det ta drygt en timme då det är ett väldigt brett "hav". Jag går genom skogen och efter dagars av sakta gående och försök på att hitta lite mat och vatten ser jag det. Jag ser skylten där det står min stads namn. Jag går i skogen så att jag kan se vägen men bilarna kan inte se mig. Blodet är i stort sätt borta av vattet från havet så jag är inte rädd att någon misstänker något.
***
Jag kan äntligen börja se hus och några affärer och ju närmre jag kommer ju mer ser jag. Jag är helt i synhåll och jag måste på något sätt komma in i en adoptiv familj. (detta är små saker jag drömt om och bästisen heter alltid Agnes, jag har även flera personer som heter samma namn som i andra pågrund av mina drömmar). Jag heter förrästen D/n och letar efter min bästis Agnes. Hon är den ända som kommer hjälpa mig och veta om detta. Eller ja typ. Jag hör någon skrika mitt namn och när jag vänder mig om ser jag Agnes.
- D/n du behöver bara sova utomhus tills någon upptäcker att du är hemlös så du får en adoptiv familj.
- Då får jag vell göra det.
Hon ger mig andra kläder som fortfarande är slitna men som inte hsr något spår av mordet och allt det där. Jag får en ryggsäck som har ALLT i den för man får upp precis det man vill ha ur den. Japp den är magisk. Jag använder den som kudde och lägger mig nerboch sover på ett åsäkert ställe så ingen typ våldtar mig eller något liknande.
***
Efter en lång, jobbig, kall och blöt natt är den äntligen över. Socialen har som tur redan hittat mig så nu väntar jag bara på attnågon ska hitta mig. Dom ger mig nya kläder och ett litet rum och hela tiden kommer det familjer som "kollar" på oss. Idag ska jag även gå till skolan för man kan ändast "kolla" på oss på kvällarna och på helgerna eftersom att vi behöver gå till skolan och vissa dagis. När jag kommer till skolan ser jag rektorn och Agnes. Han ger mig en nyckel och säger något till Agnes. Han hälsar mig även välkommen och säger att Agnes ska visa mig runt idag och att hon går i samma klass. Jag undrar verkligen hur detta kommer gå. Vad som hällst kan hända när som hällst.
###
Hoppas ni tyckte första kapitlet var bra! Ni får gärna skriva vad ni skulle kunna vara med i novellen och om jag tycker något skulle passa in så kansker jag använder just din ide! Ni får skriva precis vad ni vill men tänk även på att det kanske inte kommer passa in på dom små/stora planer jag har om novellen! //Ellen 😘❤️

Bloody AngelDonde viven las historias. Descúbrelo ahora