Bloody Angel

Kapitel 17

(Har problem med wattpad så kapitel 17, 18, 19 och 20 ligger i fel ordning kolla så ni verkligen läser i rätt ordning)

Alla springer ner på led och Erik drar upp mig från glaset och blodet. Mina händer och knän är helt blodiga och hela jag skakar.

- D/n vad har hänt?!

Säger Agnes med en orolig röst. Jag pekar på fönstret. Eller rättaresagt det som är utanför fönstret. Jag hör hur Agnes drar efter andan. Utanför fönstret står mina "föräldrar". Agnes springer och låser alla dörrar samtidigt som Jacob ringer polisen. De vet ju inte direkt att de har misshandlat mig men han fattar att de är något allvarligt. Alex och Adam bär in mig på toaletten samtidigt som Erik tar en förbands låda. De fixar till såren och jag sitter helt som förstenad. Vad gör dom här?! Detta är inte bra! Först skuggorna och nu dem, vad sen?! Alex bär upp mig på mitt rum och lägger mig i sängen. Agnes kommer upp och kollar på mig med en orolig blick. Jacob kommer direkt efter Agnes.

- De är fortfarande kvar, polisen är påväg.

Helt plötsligt hör vi hur det börjar ryggs i dörren tills den går upp. Vi låser mitt rum och hör steg som springer up för trappan. De börjar öppna alla dörrar och de kommer bara närmre och närmre min dörr. Det kan bara vara en dörr emellan tills det är här när vi hör sirener.

Vi är räddade! Vi hör hur de springer ner för trappan men de låter som att de blir stoppade av någon. Troligtvis polisen. Alex låser upp dörren försiktigt och vi vågar oss försiktigt ut. Polisen ligger över de båda och sätter handbojor på dem.

- Det är inte försent än din jävla...

Mer han de inte säga innan de satt i polisbilen påväg här ifrån. Flera stycken personer står utanför vårt hus och det är fullt med intervjuare som vill in i huset. Polisen stoppar dem och det blir helt vitt så mycket kort de tar. En polis går och stänger dörren och går fram och pratar med oss om det som nyss hänt

***

Efter ett långt samtal så har han slutligen gått och skadorna på huset blir betalade av myndigheten (tror det är dem annars är det kommunen). Vi alla är trötta och hungriga.

- Jag går och byter om ska vi dra till donken sen eller?

Frågar jag. Alla mumlar något slags ja och vi går upp. Jag sätter på mig ett par gråa mjukis byxor med mörkgråa fladdermöss på (bilden), vita converse och en svart magtröja. Jag gillar inte direkt magtröjor men jag tog bara något som passade. Magtröjan går ungefär till min naveln lite längre. Jag sätter upp mitt bruna långa hår (om ni har annan färg på håret eller inte långt föreställ er det) i en hög tofs och går ner till de andra.

***

Vi sitter och äter och jag beställde en mellan pommes med 12 chicken nuggets och en mellan Cola, Agnes tog samma och killarna tog samma med fast med en hamburgare som jag inte vet namnet på. Det var något nytt iaf.

- Detta har varit en hel galen dag

Säger Agnes och skrattar smått.

- Ja, jag är helt slut!

Svarar jag. Killarna nickar och fortsätter äta.

- Matvrak

Säger vi och skrattar åt dem. Det var i denna stunden som jag kände mig som mest lycklig. Vi alla tillsammans.

***
Himlen var rosa blå och solen lyste varmt. Vågorna skvalpade mjukt under oss. Stranden var full av lekande barn och det var dags att gå hem. Efter vi ätit hade vi gått till en strand i närheten och bara suttit och pratat. Det var så skönt. Vi reste oss från klippan och gick ner. Vi skulle precis gå till cyklarna när vi hörde ett ljust skrik bakom oss. Jag vände mig om och kunde inte tro vad jag såg. De var här, igen.

###

Såå... Jag känner mig usel på att uppdatera bara jag som tycker det? Jag måste ta en skärm bild på hela texten fall att detta inte skulle laddas upp osv. Hoppas ni gillar kapitlet // Ellen 😘❤️